Det är på modet att ställa krav. På nästan allt som rör sig; nyanlända bör assimileras, fattiga behöver övervakas, föräldrar bör sluta curla och personer som arbetar bör arbeta längre och hårdare. Alla behöver skärpa sig, helt enkelt. Och ibland är det rimligt med krav. I samband med turerna kring IT-avdelningen på Intraservice kräver Moderaterna i Göteborg gång efter annan nämndordförande Tord Karlssons (S) avgång. Och ja, de avslöjanden som gjorts är oerhört allvarliga, inte minst misstanken om korruption. Här finns även många exempel på grov omdömeslöshet och excesser långt fjärran från den vardag kommunens anställda är vana vid. Resor, konserter och middagar. Medan hemtjänstpersonalen i Askim-Frölunda får sin jullunch indragen. Moderaternas rakryggade hållning imponerar. Eller gör den verkligen det?
I det allmänna tumultet är det omöjligt att undvika att notera vilka som oftast bara nämns i förbigående, om knappt alls; nämligen bolaget Atea.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Atea är marknadsledande IT-leverantör inom offentlig förvaltning i Skandinavien och Baltikum, vilket lönat sig oerhört eftersom offentlig sektor stadigt expanderar sina IT-satsningar med oerhörda summor av offentliga medel – en enorm marknad där ledande Atea ökar sin affärs-volym i termer av rekordsiffror och stigande lönsamhet.
Ateas framgångssaga har även kantats av både dramatik och blåsväder, i Danmark befinner man sig mitt i en omfattande korruptionshärva, där åtta personer står åtalade för 38 mutrelaterade brott: det rör sig bland annat om resor, middagar och elektronikprodukter. En liknande incident inträffade i Örebro 2014 när stadens IT-avdelning bjöds på hockey (Computer Sweden 20/10-14). Och i Kalla Fakta (19/5-15) avslöjades hur flera landsting bröt mot sina egna etiska riktlinjer genom att köpa in datorer som tillverkats under mycket svåra förhållanden i Dells kinesiska skandalfabriker, eftersom de var billigast. Anbuden lades av Dells svenska återförsäljare: Atea. Företaget återkom även i IT-härvan kring regeringskansliet, som utan säkerhetsavtal outsourcat driften till Cygate och ... Atea. (DN 9/10-17) Och i Malmö stad anklagades Atea för fulspel och prisdumpning vid en upphandling av datorer. Ateas anbud var så lågt att det blivit ekonomiskt ohållbart att sälja produkter till de priser som erbjudits, man skulle ha gått med förlust på varenda produkt. Priserna kom senare att skrivas upp, som extra salt på notan. Liknande uppgifter dyker upp i upphandlingen av Ipads till Göteborgs skolor, där en konkurrent fattade misstankar kring det låga anbudet (och priset mycket riktigt kom att skrivas upp).
I veckan har ETC Göteborg rapporterat på sin webb om hur Göteborgs stads jurister utreder om de kan utesluta Atea som leverantör.
Oegentligheter och spekulativa affärsmetoder bör granskas och utredas ordentligt. Men när avgångskrav höjs (under stora åthävor från moderat håll) och chefer stängs av, framträder även konturen av en enorm elefant i rummet: de företag som gång på gång försätter sina kunder i olika former av kristillstånd. Dessa problem kommer inte upphöra med Karlssons avgång, eftersom de sträcker sig djupare än till tjänstemän som låter sig smörjas av företag.
Lagen om offentlig upphandling lägger stor vikt vid pris, vilket många gånger resulterat i att man tvingas ge kontrakt till leverantörer med undermålig kvalitet eller tvivelaktiga metoder. Lagstiftningen, även i tidigare utformningar, har kritiserats inte bara för sin krånglighet, utan även för att försvåra möjligheten till styrning. Och en snabb tillbakablick ger att LOU utvidgats från 132 till över 1 000 paragrafer sedan den infördes 1994. Redan då skrev Lagrådet att den var för omfattande och detaljerad, vilket i efterhand ger en bild av statens kafkaliknande tafattlek för att hinna ifatt marknaden med regleringar. För trots ett växande antal paragrafer har vi ett upphandlingssystem som möjliggör osund konkurrens som affärsidé och slår ut seriösa aktörer. Marknaden är inte moralisk, konkurrensen utgör en av dess grundmekanismer, och den kommer att anta de skepnader som samhället tillåter den att göra.
Det är också en smula ironiskt att den opposition som kämpar med näbbar och klor för att till varje pris få in mer marknad och konkurrens tillsammans med mindre styrning, i en så minimal stat som möjligt, gör ett så stort nummer av att kräva Tord Karlssons avgång. Hur många whistle-blowerfunktioner föreställer man sig att det skulle finnas medel till utan en förvaltning? Högern, som påstår sig vurma för marknaden, har nämligen en förkärlek för att värna om just leverantörssidan av marknaden, den som styrs av kvartalsrapporter och vinst snarare än av etiska principer. Kunder (Göteborgs stads invånare i det här fallet) och anställda visar man betydligt mindre intresse.
Det rimmar illa med den grötmyndiga idén om att Alla behöver skärpa sig (nu senast tiggare, som Moderaterna inte vill ska få vistas i city). För man menar ju långt ifrån alla. Man menar bara oss.
