Ledare: En annan sorts stad

Det är dock inte svårt att göra Göteborg till en bättre stad, miljömässigt och klimatmässigt. Det som behövs är tätare bebyggelse där arbetsplatser och bostäder blandas. Det som behövs är förtätning kring stadskärnan genom att bygga så kallad blandstad i klassisk kvartersindelad stad. Barriärer som gör det svårt att röra sig på annat sätt än med bil måste dessutom byggas bort på olika sätt.

Trafiken på motorvägen rakt igenom Göteborg går ungefär lika fort som trafiken på Champs Elysee i centrala Paris. Men den senare gatan är många gånger trevligare. Det går att förvandla motorvägen genom Göteborg, liksom många andra gator som i dag är byggda som motorvägar/motortrafikleder, till attraktiva gator. De kan byggas om till boulevarder med möjligheter för fotgängare att gå på trottoarer, med hus vända mot boulevarderna och kantade av träd. Sådant skapar en mänskligare stad och ger möjligheter till ökat byggande i centrala lägen.

Bygget av Marieholmstunneln bör i samma anda stoppas och det nyligen byggda spagettikomplexet till bilismens fromma i Gamlestaden som brukar kallas Röde orm kan rivas igen för att ersättas med kvartersstad som sedan kan sträcka sig hela vägen till Nordstan i centrala Göteborg.

Med en boulevardisering av motorvägen, Mårten Krakowsgatan och Oscarsleden genom Göteborg följer att en mängd bostäder och arbetsplatser kan byggas i centrala lägen i en trevligare stadsmiljö än i dag. Centrala stadsområden kan som en följd av detta förtätas och göras mer stadslika i stället för att som nu domineras av bilvägar, parkeringar och områden som inte kan bebyggas då de ligger för tätt intill motorvägen.

I centrala delar av Göteborg finns dessutom en mängd områden som inte är bebyggda och som inte utnyttjas till något. Johanneberg och Guldheden är fullt med sådant och även i Masthugget och Majorna finns stora områden av samma slag. I Masthugget och Majorna finns en hel del av dem längs med kajerna. Det är områden där kvartersbaserad blandstad med fördel kan byggas. Likadant är det på centrala Hisingen, i Frihamnen, Lundbyvassen, Kvillestaden, på Backaplan och så vidare. Där kan motorvägar och trafikleder boulevardiseras och en tätare bebyggelse kan skapas på områden som i dag domineras av stora trafikapparater, parkeringar och öde obebyggda områden.

Med minskade satsningar på bilismen, med minskat byggande av motorvägsspagetti och -barriärer, med boulevardisering, med byggande på tomma ytor i centrala lägen, med förtätning och byggande av kvartersbaserad blandstad kan Göteborg bli en bättre stad, en stad för människor och inte för bilar. En stad där fler kan gå eller cykla till jobbet och där kollektivtrafiken blir effektivare genom att staden är tätare bebyggd och att arbetsplatser och bostäder blandas.