Hårresande scener har spridits från Storbritannien över helgen. I stad efter stad har högerextrema upplopp brutit ut. Liverpool, Manchester, Hull, Belfast, Bristol och många fler. Moskéer har attackerats, bibliotek har satts i lågor. Bilar bränns, sten kastas. I Rotherham försökte 700 personer tända eld på ett hotell som fungerat som ett asylboende. Det är ett mirakel att ingen dog. 

I Storbritannien ser vi just nu konsekvenserna av en häxkittel bryggd med främst två ingredienser: En höger som släppt in extremhögern i värmen och de senaste årens utveckling på sociala medier, inte minst X/Twitter. 

“The writing was clearly on the wall for some time” förklarar Dame Sarah Khan. Hon har fungerat som rådgivare åt ett flertal av de senaste premiärministrarna, senast Rishi Sunak. Hon menar att Storbritanniens Tory-ledning lämnat landet vidöppet för extremhögern. Våldsbenägenheten har ökat och blåsts under av regeringens kulturkrig. 2021 skrotades den statliga strategin mot extremism, utan att bytas ut mot något annat.

Bland de 700 personerna som tände eld på asylboendet i Rotherham skanderades namnet “Tommy Robinson”. Robinson är högerextrem aktivist och grundare av English Defence League, pogromen som nu attackerar muslimer på brittiska gator. 

Robinson har fått nära nog alla sina konton blockerade av stora sociala medier-företag. Hans Twitterkonto rök 2018 för hatiskt innehåll, men i höstas var han online igen. Elon Musk, som köpt Twitter och döpt om det till X, välkomnade Robinson tillbaka. 

Sedan Musks övertagande av Twitter har transparensen kring företaget minskat radikalt. Tidigare kunde forskare relativt enkelt få del av data för att kunna granska informationsflödena på plattformen. Det är idag svårt, men mycket tyder på att Musk i praktiken byggt upp en hel desinformationsmaskin.

2017 skadades Facebooks rykte radikalt när det visade sig att plattformen fungerat som vapen mot rohyngiafolket i Myanmar. Militären genomförde vad som klassats som ett folkmord. Samtidigt spred de hat och våldsuppmaningar genom en rad Facebooksidor. Händelserna tvingade Facebook att genomföra en rad ändringar i sina algoritmer och policys. För lite, för sent och knappast tillräckligt, men väl ett steg i en mer ansvarstagande riktning. 

Musk tycks tänka tvärtom. Han vill bygga en plattform som understödjer våld. Under upploppen i Storbritannien har han bland annat skrivit att inbördeskrig är oundvikligt. Han har självt delat och skrivit antisemitiska tweets tidigare. Hatpredikanter som inte är välkomna någon annanstans har fri lejd på Musks plattform. Han stödjer öppet Trump inför det amerikanska presidentvalet i höst. 

Ryktet att gärningsmannen efter barnamorden i Liverpool var muslim fick snabbt fart på X. Några nämnbara försök att hindra desinformationen syntes inte. I slutet av förra veckan hände något liknande när OS-boxaren Imane Khelif anklagades för att vara en man, ett påstående som just nu kopplas till den ryska regimen genom internationella boxningsförbundet, som uteslutits från OS för korruption. 

Storbritannien har lämnat EU, men för både UK och Europeiska unionen står Elon Musks projekt som en knäckfråga för demokratin. I vilken utsträckning är lagstiftarna beredda att pressa Musk till att montera ned den största internationella plattformen för hat och desinformation som vi hittills sett? 

Görs ingenting lär fler städer brinna, och det kommer inte vara muslimernas fel.