När jag var liten så brukade jag be till gud, samtidigt som jag gungade i lekparken utanför vårt höghus. Min mor är muslim, men islam var inte särskilt närvarande i mammas uppfostran av mig. Hennes enda bidrag på religionsfronten var att ge mig en gud att söka tröst från då jag var rädd eller ledsen. Hon kallade förvisso den guden för Allah, men gjorde ingen stor sak av sitt namnval. Ska dock sägas att min tro på gud var en självklarhet, långt innan mammas inblandning. För gudstro är en inre vetskap om att det finns en högre makt, som en inte väljer utan bara har naturligt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
För mig kändes det helt rätt att bli muslim när jag blev äldre. Men då jag är uppvuxen i en släkt bestående av både kristna, sikher, buddhister, hinduer, ateister och agnostiker så känns det lika rätt för mig att man kan tro på annat eller inte tro på något alls också. Min släkt lärde mig att det är oerhört fint att få styrka att göra gott ifrån en religion, men de lärde mig även att det är precis lika fint att få styrka att göra gott ifrån något annat än en religion också. Att vara muslim var ingen jättegrej i min omgivning. Men sedan så hände 11 september. Sedan dess så har jag aldrig fått höra något snällt om islam och om jag har hört något välvilligt, så har det varit en del av ett försvarstal, som någon har hållit efter ett terroristdåd eller liknande.
Just nu pågår ramadan, muslimernas fastemånad där man förutom att fasta ska hänge sig åt eftertanke och goda gärningar. Ramadan avslutas med festen Eid al-Fitr som firas på olika sätt. Bland annat får framför allt barn och unga gåvor. Jag som är snart 32 år fyllda, räknas nog varken som barn eller ung numera. Men jag önskar mig en gåva ändå, från Sveriges ickemuslimer. Det är inget svårt eller dyrt. Jag skulle vilja att man sade något som man tycker är fint med islam till mig. Den som läser på lite grann om min religion, kommer att se att det finns många bra anledningar till att det finns 1,7 miljarder muslimer runt om i världen.
Muslimska högtider är en del av den svenska samhällsbilden i dag. Under ramadan så märks detta på olika sätt. På ett ytligt plan så kan man se det i butikernas reklamblad, skyltningar och utbud. I en del butiker är ramadan den viktigaste högtiden efter julhelgen och enligt organisationen Svensk handel så omsätter ramadan 1,3–1,6 miljarder årligen. Men medvetenheten om högtiden är även märkbar på ett allmänmänskligt plan, för i dag önskar även vissa ickemuslimer mig glad ramadan och jag blir precis lika rörd varje gång. Religiösa högtider är en del av den svenska kulturen och även en viktig del av vårt lands ekonomi, för att uttrycka det milt. Nu älskar jag butiker som uppmärksammar högtider från olika religioner. Men jag kan tycka att det är lite sorgligt att folk gärna tjänar pengar på muslimska högtider, men inte alls verkar vara lika benägna att tala gott om islam i sig.
Islam är en religion där en av dess viktigaste högtider går ut på att visa omtanke för sina medmänniskor. Varför det ska vara så himla svårt att se något gott i en sådan religion, övergår mitt förstånd. Men nu är ju ramadan även en högtid där självrannsakan är viktig, därför ska jag rannsaka mig själv as we speak, i denna text. Kanske är det så att jag målar fan på väggen. Kanske både tänker och säger folk massa snälla saker om islam. Kanske är det bara min egen begränsning som människa som har gjort att jag har missat detta. Jag är öppen för möjligheten att jag har fel. Men om det finns ett korn av sanning i det jag har skrivit så uppmanar jag dig kära läsare att ge din muslimska kollega, vän eller bekant en gåva som hen inte har fått på väldigt länge. Säg något snällt om islam, en religion som vill att man älskar kärleken till gud och mänskligheten, mer än allting annat. Och slutligen från mig och min barndoms gunga: ett riktigt stort eid mubarak i förskott till er och mina muslimska syskon överallt!
