VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Det ska inte vara för enkelt för staten att peka ut någon som brottsling, fälla densamma och spärra in. Ett demokratiskt samhälle med ett skydd för mänskliga fri- och rättigheter kan inte låta oskyldiga hamna i kläm. Vi har inte dödstraff, då det utöver att det är dyrt, ovärdigt och ett brott mot mänskliga rättigheter, också är rena risken att en oskyldig person avrättas.

Så har vi då asylrätten. Där är den människa som påstår att hon är flykting eller annan skyddsbehövande i stället är den som ska bevisa att hon är den hon säger sig vara, och dessutom att hon också är i behov av skydd på grund av hot som är personligt riktat. Om hon inte kan bevisa dessa två påståenden så kommer inte asyl att ges. Om påståendet ändå är sant, men svårbevisat, så skickas hon till en i olika grader dödlig risk.

Globalisering har skapat krav och förväntningar på att vi på ett relativt enkelt sätt ska kunna flytta till ett nytt land i princip var som helst på jordklotet - så länge som det är för turism, arbete eller studier.

Hur kan vi då hålla kvar vid dels ett föråldrat sätt att se på migration när det kommer till skydd från förtryck när vi inte gör detsamma för människor som söker ett arbete? Och hur kan vi tillåta att människor sänds rakt in i dödens famn, när vi samtidigt säger oss ta avstånd från dödsstraff?

Nu har migrationsverket svårt att hinna med alla ärenden då världens oro och strid lett till att fler behöver vår hjälp här i Sverige. Människor sätts på vänt som vore det potatis vi väntar med att skörda. Ett tillstånd där inget är säkert, mer än nuet. Men frosten är i antågande…

Vi hade generösare regler då många asylsökande kom till oss och handläggningstiderna var långa, men betydligt kortare än idag. Nu har asylsökande i stället fått hårdare regler (?) att tampas med och ibland anses ungdomar plötsligt vara vuxna och ställs helt utan samhällets värn. De flesta tycker att svenska barn ska försörjas av sina föräldrar tills dess de går ut gymnasiet, även om de blir äldre än arton. Vi menar även att barn gradvis ska få mer och mer att säga till om i sin egen vardag, t ex var de ska bo, på grund av barnkonventionen. Varför gäller då inte samma regler för världens barn som för Sveriges barn? 

Det borde vara juridiskt rätt att ge en rimlig bevisbörda till skyddsbehövande som söker asyl. Det vore hederligt och moraliskt rätt att vi som samhälle tar ansvaret för migrationsverkets handläggningstider och skjuter in en amnesti för de många som väntar. Är det politiskt möjligt? Det är partier från vänster till höger i riksdagen som menar sig värna mänskliga fri- och rättigheter svaret skyldigt. Vågar ni stå upp för människovärdet eller är ni bara lortar?

Här i Uppsala kan vi göra det vi kan. Integrera, skapa bostäder för fattiga, rika och asylsökande och ge rätten till utbildning, även till dem som söker asyl och ramlat över vuxenstrecket. Precis som vi skulle göra för svenska ungdomar och unga vuxna.

En annan värld är möjlig, om vi vill!