Andreas Gustavsson: Dubbelt svek när dödshetta bildsätts med superglada barn

För den som har ambition att berätta sanningen om klimatkrisen, blir det snabbt uppenbart att ord spelar roll. Klimatförändringar är trögt, krypande, hanterbart. Klimatkrisen är här och nu, drastisk, minerad med kända och okända tröskeleffekter. En ny tid kräver ett nytt språk. Klimatkrisen. Upphettning, inte uppvärmning.

Men du kan inte bara berätta med ord. En tidning är också bilder. Dagens ETC hämtar huvudsakligen sina från TT som i sin tur erbjuder de stora nyhetsbyråernas flöden.

Så vad finns att välja på när en extrem värmebölja, som härom veckan, sänker sig över Baltikum och Ryssland?

Barn som stojar i fontäner.

Det ser härligt ut. Svalt och skönt. Somrigt.

Just nu är det sanslösa, historiska temperaturer som rapporteras från den amerikanska västkusten, nära gränsen mot Kanada, även långt in i Kanada (49,5 grader på tisdagen). Städer som Seattle och Portland hamnar över 40 grader, till och med över 45 grader. Städer som inte alls är vana med den sortens noteringar. Det brukar vara runt 20. Långt ifrån alla har luftkonditionering.

Så vilka bilder dyker upp?

Folkfest vid floden. Utdelning av gratis vatten. Glada barn i fontäner.

Alltid barn i fontäner!

Det är ett problem.

In case you're wondering why we're canceling service for the day, here's what the heat is doing to our power cables. pic.twitter.com/EqbKUgCJ3K

Klimatkatastrofen illustreras med bilder som lika gärna kunde komma från närmsta äventyrsbad.

Men miljoner människor drabbas. Infrastrukturen smälter. Äldre kan inte gå ut. Hemlösa plågas svårt. För många handlar det om liv och död.

Hur desperat skulle du själv vara om luftkonditioneringen ger upp, och när du ringer reparatören är det hundratals före dig i kön, det blir 35 grader inomhus på kvällen och du måste fly ner till källaren med din familj?

Ett konkret exempel, hämtat från miljöaktivisten David Turnbull. Hans små barn skrattar inte. De gömmer sig under jord.

Our a/c unit gave up yesterday afternoon. Our second floor was ~96˚F last night, ground floor in the upper 80s. Called the repair folks and was informed there were "200-300 people" ahead of us in the queue. Luckily our basement is manageable...

Climate crisis = not fun.

Klimatkatastrofen tvingar just nu myndigheterna att erbjuda cooling centers, kylanläggningar för allmänheten. Och fontäner. Där sitter barn som borde vara på lekplatser eller i parker, eller i skolorna som fått stänga, men det kan de inte för då blir de stekta.

My kids' schools are closed tomorrow due to extreme heat. That's never happened in my life before. The #ClimateEmergency is upon us.

Likadant när jag letar bilder från USA:s sydvästra delar, där torka och värmeböljor skapat potential för att denna säsongs bränder kommer att få enorma dimensioner. Forskarna tvekar inte. Det här orsakas av klimatkrisen. Torkan börjar kallas permanent. Men inga förtvivlade bönder, inga PTSD:ade brandmän som vet att de snart ska ut igen, inga fattiga som inte har råd att kyla sina hem.

Istället:

Barn i fontäner.

The Guardian är en pionjär för en mer seriös klimatjournalistik.

Redaktionen har tänkt mycket på detta med bilder. Till sist landade man i en policy. Slutsatsen är fler människor, fler människor som konfronteras med klimatkrisens olika skepnader. Samtidigt färre rökplymade skorstenar. Känslor. Autenticitet. På riktigt. Inga abstraktioner, inga symboler. Alltid kontext.

Det är inte bara ovanligt varmt.

Inte när vetenskapen slagit fast att extrema väderfenomen blir vanligare.

På grund av klimatkrisen.

På grund av våra utsläpp.

”Så även om scener med barn som leker i fontäner och med alla som vallfärdar till stranden kan vara upplyftande och oemotståndliga, måste vi vara uppmärksamma på tonen i vår journalistik”, skriver The Guardian, eller skrev, det här formulerades för två år sedan, men uppenbarligen har de stora bildkällorna svårt att mentalt kliva ur fontänerna.

Ja, gäller också Dagens ETC.

Alldeles nyss visade vi läsarna en fontän i Vilnius, Litauen. Fanns inget annat. Men ändå, det är för dåligt – av oss, av TT, av byråerna.

Medier kan förstås strunta i att ge ett rimligt sammanhang.

Aftonbladet plockar fram en solig emoji (du ser den här ovanför) till nyheten ”Rekord! Varmaste junidagen sedan 1947”. Och javisst, barn i en fontän. Plus andra barn som voltar från en skärgårdsbrygga, en sådan som kanske en promille av alla barn någonsin får pröva på.

TT, vars nyhetstjänst används av många tidningar, förmedlar att det uppmätts 54,4 grader i Death Valley, USA, sannolikt den högsta temperaturen någonsin – utan att nämna klimatkrisen.

New York Times rapporterar om det mardrömslika som sker på västkusten, med många fontäner men med noll koppling till klimatkrisen.

Medier kan bättre.

Medier kan vara pådrivande.

Hittar vi inte bilderna – inte ens när krisen river genom den rika, medialt överexponerade världen – måste vi kräva förändring, bort från försköning och förljugenhet.

Fontänförbud, till att börja med.

Skildra klimatkrisen som den faktiskt ser ut.

Cooling shelter in Portland, OR, where temperatures reached 112°F yesterday, breaking the previous day’s all-time record of 108°F. pic.twitter.com/zgxdtEMEt2

Det som händer är exceptionellt.

En kupa av intensiv hetta, av det slag som i normala fall inträffar vart 1 000:e år. Men vi har passerat det normala.

Som vi förra veckan påmindes om med IPCC:s läckta rapport. Den är brutal, den skriker att den som föds idag kommer att leva mitt i den utvecklade klimatkrisen när den blir 30 år.

Om inte redan nu.

To put climate extremes into perspective we measure against the average. The sigma is the standard deviation of a normal distribution of expected values. In this case the heat dome sigma max is 4.4 - that means it's outside of 99.99% of expected values or a 1/10,000+ chance (1/2) pic.twitter.com/8raIMAngkg

”Min dotter som är 2,5 år har upplevt ett undantagstillstånd för vinterstorm, en global pandemi och nu en värmekatastrof. Glöm 2050. Vad gör vi för att göra 2022 beboeligt? Och sedan 2023? Vi kan inte säga att barnen är vår framtid om spelet redan är över när de når vuxen ålder”, twittrar naturvårdsforskaren Brett Favaro.

My daughter, age 2.5, has experienced a winter superstorm state of emergency, a global pandemic, and now a heat disaster.

Forget 2050. What are we doing to make 2022 livable? And then 2023?

We can’t say “kids are our future” if the game is over by the time they reach adulthood

Att bilder av vattenlekande barn då används systematiskt för att späda ut allvaret – det blir ett dubbelt svek mot den nya generationen.