Nu ska Moderaterna i landstinget straffa resenärerna med höjda avgifter och glesare trafik efter sommaren Varför? Jo, för att Moderaterna under flera år har misslyckats med att sköta SL:s ekonomi och kört den i botten. Nu är det du som får betala för deras slarv.

Redan 2011 varnades landstingsledningen för att SL:s ekonomi var misskött.

Moderaterna utsåg då Elwe Nilsson till revisor, samma politiker som har prickats av revisorer, dömts i domstol för tiden som styrelseordförande för SL och tvingats lämna alla poster i landstinget. Ett val av revisor som kritiserades hårt, även av moderater.

Sedan 2001 har biljettpriserna för månadskort ökat med 75 procent i Stockholm. Justerat efter Konsumentprisindex blir ökningen fortfarande över 50 procent. Det gör vår kollektivtrafik till en av världens dyraste, och ju mer priserna höjs, desto fler exkluderas från att använda det vi med kollektiva medel hjälps åt att finansiera. Studier visar att ju högre taxan i kollektivtrafiken är, desto färre får ekonomin att gå runt, och fler plankar. Enligt SL är det tre procent som plankar dagligen i Stockholm och nu ska kontrollerna blir hårdare. Spärrar som tjuter, fler ordningsvakter och mer frekventa kontroller. Som att den dåliga ekonomin beror på att folk plankar.

De tre procenten som plankar utmålas av trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons som tjuvar och fuskåkare – och enligt hans logik så skulle intäkterna öka, bara man får fast de som inte ”gör rätt för sig”. Det är ett problematiskt sätt att uttrycka sig på. För om Moderaterna i landstinget hade gjort rätt från början hade varken biljettpriser eller kontroller behövt öka och den redan nu belastade trafiken hade inte behövts göras glesare.

Ännu mer problematiskt är att SL flera gånger har slagit fast att de som plankar gör det på grund av dålig ekonomi, inte bristande moral. Ändå svarar SL med att höja priserna ytterligare.

Skulle man skruva ned retoriken och besluten om hårdare tag i kollektivtrafiken – och i stället se till forskning och erfarenhet – så kanske insatserna skulle se annorlunda ut. Ett exempel är Kiruna där avgiftsfri kollektivtrafik på prov infördes 2011. Resandet ökade från 120 000 resor år 2010 till 387 000 resor förra året – och nu blir den avgiftsfria kollektivtrafiken permanent. 

En tillgänglig kollektivtrafik är viktig för människors välmående och hälsa. Detta framgår av flera folkhälsorapporter. Samtidigt står vi inför stora utmaningar när det kommer till att ställa om vårt samhälle till att bli mer klimat- och miljövänligt. Både lokalt och globalt. Då krävs beslutsfattare som vill se den utvecklingen.

Frågan är om det ens finns en politisk vilja hos Moderaterna att få fler människor att åka kollektivt. Sett till de senaste årens politik finns all anledning att tvivla.

Zina Al-Dewany