Samma vecka svarade Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Svenska Dagbladet på en fråga om regeringen kommer att klara klimatmålet till 2030 med orden: ”Gör vi det inte, så gör vi det inte.”

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, säger till DN att om regeringens klimatpolitik är otillräcklig kan en framkomlig väg vara att pröva den i domstol, eftersom Sverige har ett juridiskt ansvar att uppnå målen, enligt Klimatlagen.

När man antog den svenska klimatlagen var det med det uttalade syftet att i rättsligt bindande form definiera vad staten har för ansvar mot medborgarna. Staten ska vidta åtgärder och planer för att se till att klimatmålet uppnås. ”Då håller det inte att säga ’går det inte så går det inte’”, säger Ebbesson till tidningen.

ETC nyhetsmagasin har tidigare skrivit om Auroramålet, där en grupp ungdomar planerar att stämma svenska staten. Tanken är alltså inte ny. Och kanske kan juridiken vara en utväg när politikerna i form av den sittande blåbruna regeringen – trots forskarnas entydiga krisrapporter och klimataktivister som samlar allt fler – backar ambitionerna.

Det har gett resultat tidigare. Den franska staten bröt mot sina klimatlöften. Det blev domstolens krassa slutsats i det uppmärksammade rättsfall där ett antal miljöorganisationer stämde Frankrike för undermåligt klimatarbete, 2021. Rättegången blev en av flera framgångsrika juridiska klimatkamper de senaste åren. I Nederländerna och på Irland har liknande domslut stärkt staternas skyldighet att följa klimatmålen.

”Hopp är att kliva ur sin bekvämlighetszon.” skriver Greta Thunberg i efterordet i den nyutkomna ”Klimatboken” där hon understryker vikten av att inte lyssna på ”sagor om icke-existerande teknologiska lösningar” för att bekämpa klimatkrisen. Kan en juridisk process få regeringen att sluta tro på sagor – och agera? Låt oss åtminstone försöka.