Utsläpp från en enskild individ må vara en droppe i havet – men tillsammans utgör alla de dropparna en del av krisen vi lever i, krisen som faktiskt dödar. Låt mig ta några exempel som handlar om värmeböljornas konsekvenser:

• Europa: Enligt Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED), en forskningsenhet vid Université catholique de Louvain i Bryssel, dog 16 416 människor i Europa av extrema temperaturer under 2022.

• Pakistan: Omfattande översvämningar i Pakistan orsakade av kraftiga regn i juli och augusti förra året drabbade omkring 33 miljoner människor. 1 700 personer dog. I oktober 2022 hade omkring åtta miljoner människor tvingats på flykt inom landet.

• Klimatflyktingar i världen: Förvärrade klimat- och väder­relaterade händelser försämrade förra året villkoren för många av de 95 miljoner människor som redan lever på flykt.

Vad vet vi om framtiden? Jo, att vi kommer att ha en tuff period med flera årtionden av än mer intensiva värmeböljor, torkor, översvämningar och avsmältning av glaciärer.

Jag frågar mig hur många fler som kommer att dö och tvingas på flykt – men framför allt, hur påverkar samtidens brutala händelser vårt krismedvetande?

Många tänker nog att den globala upphettningen inte påverkas nämnvärt av just lilla mig, min familj, vårt beteende. De superrika reser i privatjet, där har vi det verkliga problemet!

Fossilindustrin med sin intensiva grönmålande lobbyapparat och de superrika må vara det stora problemet – de vi måste peka ut och se som en gemensam fiende för vår överlevnad – men det räcker inte. Dessutom spelar allt annat roll, även din och min resa eller nya sommarklänning.

Det går åt ett galet håll. Rejält galet. För första gången någonsin handlar svenskarna över 15 kilo nya textilier per person och år. Vid millennieskiftet låg samma siffra på 10,7 kilo per person och år. Ökningen har varit konstant (med undantag för pandemiåren), visar aktuell statistik från Naturvårdsverket.

Modeindustrin uppskattas stå för cirka tio procent av global klimatpåverkan.

Din vårjacka, min sommarklänning, grannens nya skor… Svenskarnas textilinköp orsakar fyra miljoner ton utsläpp, mätt i koldioxidekvivalenter.

Majoriteten av ett plaggs klimatpåverkan sker i tillverkningen, inte i materialproduktionen. Därför räcker det inte att byta ut ett visst material mot ett annat. Det vi behöver göra är att behålla de kläder vi har, lappa, laga och byta kläder med varandra.

I EU:s nya textilstrategi pekas snabbmodet – fast fashion – ut som något som behöver fasas ut. Snabbmodeindustrin, som kännetecknas av dussintals nya kollektioner om året och stor volymförsäljning, är idag värd över en miljard amerikanska dollar. Branschen väntas växa ännu mer kommande år.

Jag vägrar vara en del av detta. Jag har helt slutat köpa kläder och skor. För vilken glädje finns i en ny sommarklänning om jag tar in sanningen – att den dödar människor? ”Buy nothing year” kallas en utmaning. Den kan vi alla klara. Ett år i taget. Tills vi upptäcker vad vi – verkligen – behöver.