BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
När Donald Trumps administration fyller ett år är det dags att granska den faktiska politiken. Är det effektiv politik med en extrem högerinriktning som den nyss genomförda skattereformen eller populistisk såpopera som muren mot Mexiko?
Jag försöker sammanfatta huvuddragen i Donald Trumps miljöpolitik. Som källor använder jag den amerikanska miljömyndigheten EPA:s egen hemsida och ett otal redogörelser som finns från exempelvis National Geographic eller de stora miljörörelserna i USA som dokumenterar Donald Trumps politik. Den mest kända åtgärden på miljöområdet var att ”lämna Parisavtalet” – men är den det viktigaste?
Jag fokuserar på Scott Pruitt som av Donald Trump handplockats som ”administrator” – högsta chef för EPA. Detta motsvarar generaldirektör för Naturvårdsverket men jämförelsen haltar eftersom myndigheterna är mer professionaliserade och opolitiska i Sverige och mer politiskt toppstyrda i USA, och man kan därför se tjänsten som delvis motsvarande en miljöminister. Scott Pruitt har tidigare varit Oklahomas attorney general (motsvarar justitieminister) och i den positionen utmärkt sig som en stark motståndare till EPA som han stämt 14 gånger för att sätta stopp för miljöpolitiken under president Obama. Scott Pruitt och andra i Republikanska partiet menade att Barack Obama gått för långt i sina försök att reglera kvicksilver, smog och andra följdeffekter av koleldning.
Scott Pruitt var som många av Donald Trumps rekryteringar mycket kontroversiell och skulle knappast ha godkänts av kongressen om inte republikanerna haft egen majoritet i båda kamrarna. Han har systematiskt arbetat för att minska budgeten för sin egen myndighet. Målet tycks vara en nedskärning med 30 procent överlag. De största nedskärningarna har drabbat forskningsavdelningar och avdelningar som arbetar med klimat och annat som kan hindra kolindustrin. Han har ett särskilt ont öga till forskning och flera forskningsavdelningar har lagts ner, fått kraftigt nedskurna anslag och/eller order att undvika vissa misshagliga ord och områden såsom ”sårbarhet”, ”diversitet”, ”foster”, ”evidensbaserad” och ”forskningsbaserad” (se ”Pruitt’s playbook” av Environmental Defense Fund).
EPA skapades av den republikanska presidenten Nixon. I dag säger tidigare EPA-administratörer att EPA tidigare kunnat styras effektivt av både republikaner och demokrater men aldrig förut av någon som så tydligt försöker tysta forskningen och vetenskapen. Bland områden som Scott Pruitt ägnat särskild energi åt att stoppa märks:
• Program för att rena föroreningar till dricksvatten.
• Program för att stoppa läckage från underjordiska cisterner som kan läcka gifter till jord och vatten.
• EPA:s juridiska verkställighet som ser till att förorenare betalar.
• EPA:s finansiering av brott mot ”superfund”-bestämmelser för särskilt miljöfarligt avfall.
Medan rekordmånga vetenskapliga tjänster nu är vakanta har Scott Pruitt varit desto mer aktiv med att rekrytera lobbyister till chefsposter där de får till uppgift att reglera de industrier där de tidigare jobbade. Scott Pruitt själv har en offentlig kalender och har kritiserats för att han endast träffar representanter för förorenande industri, aldrig från samhället, hälso eller miljösektorn.
Bland övriga nyheter på miljöområdet kom ett beslut två dagar före julafton då inrikesdepartementet slog fast att förorenande verksamheter som ”oavsiktligt” skadar fågelliv eller dödar fåglar inte ska kunna stämmas eller bötfällas för detta. Detta river upp en tradition som stått sig över 20 tidigare presidenter och som överenskommits med grannländer eftersom det skyddar flyttfåglar. Som ett exempel under Obama, bötfälldes BP som ansvarigt för oljespillskatatrofen Deepwater Horizon och fick betala 100 miljoner dollar som användes för fågelskydd. Detta som ett sätt att på något vis motverka effekten av de beräknade 600 000–800 000 fåglar som dog av Deepwater Horizons olja.
Utrymmet här räcker inte till mer än en bråkdel. Trump har också kraftigt minskat storleken på nationalparker som Barack Obama skapat. Han har gjort allt för att stoppa Obamas Clean Power Plan, auktionerat ut rekordstora områden federal mark för ny olje- och gasprospektering och stoppat studier som skulle undersöka samband mellan gruvbrytning och hälsa. Han har rivit upp bestämmelser om översvämningssäkerhet som innehöll hänvisningar till havsnivåhöjningar. Personalminskningarna på EPA har lett till att tillsynsärenden börjar läggas på hög. Regler som skulle skydda valar har rivits upp och USA ska nu tillåta import av elfenben.
Jag fick inte plats med metanreglerna, pesticider, bly, nya pipelines som Dakota Access och Keystone XL – ja, jag kom bara igenom tio procent av den lista Environmental Defense Fund sammanställt.
Bedömningen måste nog bli att på miljöområdet har inte Trumpadministrationen varit ”tomt prat” – de har varit mycket effektiva och handlingskraftiga.
Agendan tycks bestämd av den förorenande industri som finansierade stora delar av Donald Trumps kampanj.