”Det här beslutet kan inte ses som något annat än ett mycket allvarligt och medvetet försök från regeringen att tysta kritiska röster och folkligt engagemang för fred. Det är sorgligt och chockerande att regeringen kringskär möjligheterna för en nyanserad och pluralistisk debatt i säkerhetspolitiska frågor”, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds, och fortsätter:
”Precis som press- och mediastöd behövs för en fri och oberoende media och partistöd för att säkra politiska partiers och politiska kvinnoorganisationers möjlighet att verka, fyller detta bidrag en funktion som är viktig för vår demokrati. Att förändra förutsättningarna för vårt arbete på det här sättet är ett kortsiktigt beslut som äventyrar värdefulla kontakter och sakkunskap som byggts upp under lång tid.”
Är jag förvånad?
Inte det minsta.
Bergeå nämner nya mediastödet, mycket passande, för jag har på obehagligt nära håll följt hur den processen hanterats av regeringen. Ett nytt system klubbades i december. Vi fick i alla fall en månad och inte en vecka på oss att ställa om budget… Men så väntar vi fortfarande på byråkratiska tolkningar om vad detta system egentligen innebär. Några pengar blir det hur som helst inte under första fyra-fem månaderna 2024. Kanske längre.
Dagens ETC överlever bara detta kaos med hjälp av läsarna. Andra tidningar tvingas lägga ned, sparka anställda och övergå till helt digital utgivning.
Så nej, mediabranschen vet fortfarande inte vad som gäller. Senast vi på Dagens ETC hade styrelsemöte tvingades vi laborera med fem möjliga scenarion.
Det signalerar inte direkt att regeringen är särskilt bekymrad över att säkra mångfald vad gäller vilka medier som ges ut eller vilka som ger ut dem.
En förklaring är inkompetens, att den nya regeringen inte klarar sådant här.
Men när det sker vid upprepade tillfällen.
När regeringens egna riksdagsledamöter – för att inte tala om Sverigedemokraternas – sedan gör aggressiva utspel mot specifika medier och rakt av önskar livet ur dem.
Det är omöjligt att inte ana oråd.
Min känsla är att det finns ett väldigt grundläggande problem, nämligen att regeringen saknar respekt för alla de institutioner och verksamheter som skapar en levande demokrati, där både journalistisk granskning och polemisk och bred debatt utgör avgörande fundament.
Jag är övertygad om att regeringen uppfattar Svenska Freds och andra av de organisationer som fått pengar som flummig pacifism, kanske till och med som extremister.
Det skulle förvåna mig om inte ansvarigt departement, under ledning av Tobias Billström (M), nu utmäter ett straff motiverat av hur man upplevt att Svenska Freds navigerat genom Rysslands krig mot Ukraina. Det är fullt legitimt att anse att organisationen där har hamnat snett, att den framstått som blind för det övergrepp som drabbat en suverän nation.
Ska det utgöra grunden för ett regleringsbrev?
Ska det betyda att en lång rad organisationer blir utan totalt 20 miljoner kronor?
En struntsumma för staten, inte alls en struntsumma för civilsamhällets aktörer.
Det här är illavarslande.
Det luktar maktfullkomlighet.
Det tyder på sönderpolitiserad beslutsfattning.
Det leder mot en åsiktskorridor där regeringen inte bara är ointresserad av perspektiv som skiljer sig från regeringens egna, utan även sänker dem ekonomiskt.
