I mars 2015 misshandlade flera nazister svårt 56-årige Ingemar Lejon utanför ett köpcenter i Åkersberga. Han attackerades efter att ha givit en tiggare några kronor samtidigt som NMR delade ut flygblad på samma plats. Trots många vittnen gick förövarna fria efter ett dåligt skött utredningsarbete. Samma sak med Showan Shattak som i Malmö 2014 knivskars och misshandlades av nazister så svårt att han hamnade i koma. Visserligen dömdes nazisten Andreas Carlsson för att ha knivskurit två personer vid samma tillfälle men domstolen ansåg inte att det var helt klart att avsikten varit att döda. Och i Kärrtorp 2013 attackerade NMR-nazisterna fredligt manifesterande människor och barnfamiljer.

I söndags åkte räddningstjänsten och en polispatrull ut till västra Stockholm för att hantera en misstänkt brand. Larmet visade sig vara lätt åtgärdat: en spisplatta stod på. På plats hittade man dock nazistflaggor, bilder med nazistiska motiv, en niomillimeters pistol och ammunition, två jaktgevär, flertalet burkar tårgas, ett antal magasin med skarp ammunition till en automatkarbin och narkotika. En 40-årig man kunde gripas och är misstänkt för grovt vapenbrott och grovt narkotikabrott. 

Den 1 maj demonstrerade 500 nazister i Falun. Med poliseskort och med demonstrationstillstånd. Iklädda sin naziuniform: vita skjortor och instoppad slips. Med fanor. Med de stora sköldarna som på framsidan hänvisar till den hemsida som uppmuntrar till mer nazistisk aktivism och mer våld. I sommar ska samma gäng till politikerveckan i Almedalen. De har fått tillstånd för det också.

I Sverige uppger en tredjedel av journalistkåren att man hotats i samband med det journalistiska arbetet. Främst drabbas kvinnliga journalister och särskilt de som skriver om saker som ligger inom nazisternas intresseområden, ifrågasätter eller på något sätt kritiserar gruppen.

Pressfriheten är de facto hotad. Ändå utreds väldigt få fall. Fråga Henrik Johansson, grundare av sajten Inte rasist men… som granskar Sverigedemokraterna. Han har klippkort hos polisen efter dödshot från högerextremister. Och just den här texten är skriven av en ”jävla folkförrädare”, vilket jag ska avrättas för, enligt en man som polisen struntade i att leta upp.

Expos kartläggning i fjol av NMR:s aktivister visar att en fjärdedel hade åtalats eller dömts för vålds- eller vapenbrott bara under 2015. Av de 159 personer som identifierats och som är organisationens inre krets är 56 procent dessutom dömda för någon typ av brott med fängelse som påföljd. Det handlar med andra ord om en kriminell och farlig skara män (den typiska NMR-aktivisten är en 30-årig vit man) som organiserar sig tillsammans i den nazistiska miljön. 

Av allt att döma är Sverige ett fritt land för nazister att härja runt i. Vi har ju yttrandefrihet och liberalernas mantra ”jag delar inte din åsikt men jag är beredd att dö för att du ska få uttrycka den”.

Tidigare sålde Nordiska motståndsrörelsen en egen kniv som skulle kunna användas om det uppstod konfrontationer ute på gatorna. På den syns dess logga och på bladet står det ”kampen kräver mer än bara ord”.

Mot det kan samhället bara svara på samma sätt. Det räcker inte att prata om hur tråkigt det är att se nazister marschera på gatorna. Det går att förbjuda dem att göra det, vilket Sverige egentligen redan åtagit sig att göra innan man fegade ur. Det går att ta ifrån dem deras fanor, sköldar och rätt att organisera sig. Det går att fängsla dem. Det går att sätta stopp. 

I Finland väckte polisstyrelsen tidigare i år frågan om att förbjuda NMR efter en utredning om ett eventuellt förbud mot extremrörelser. ”Våldsamma och öppet rasistiska organisationers verksamhet ska inte ges plats i det finländska samhället”, säger en talesperson till svenska Yle.

Hur ska vi ha det i Sverige? Vi måste välja. Annars kommer folk att fortsätta skadas och dö under nazisters knivar, slag, bomber och attacker. Och jag är inte beredd att dö för att nazister ska få uttrycka sina åsikter. Än mindre göra allvar av dem.