Noor Karim: Det blåser upp till strid om de otrygga jobben

De otrygga anställningarna innebär hög personalomsättning och låga löner. Alltför många jobbar mindre än de vill och behöver. Ofrivillig deltid och en osäker försörjning i kombination med oregelbundna arbetstider gör att anställda har svårt att få ihop sin ekonomi och tid för återhämtning. Konsekvenserna blir fler sjukskrivningar och en känsla av minskad kontroll över livet. 

För att komma undan billigt anställer chefer personal på deltid och tar in anställda vid behov, som får jobba mertid exempelvis när det är rusningstid eller vid högtider. I lönekuvertet är mertid inte lika mycket värt som övertid – som det heter när heltidsanställda jobbar extra timmar. De deltidsanställda behöver jaga extra timmar för att överleva. Diskrimineringen mellan ersättningarna för mertid och övertid förstärker också skillnaderna mellan könen, då kvinnor i högre grad jobbar deltid.   

Faktum är att heltidskontrakt har blivit en lyx på arbetsmarknaden. Sedan 1990-talet har andelen med kontrakt på 1-20 timmar ökat. 30 procent av de anställda inom handeln jobbar idag ofrivillig deltid. Mellan 30-40 procent av arbetstagarna i sjukvården jobbar deltid. 

Nu vill LO-facken komma till bukt med visstid på livstid en gång för alla. Facken har tidigare krävt heltid som norm, att visstid ska tas bort samt ändringar i LAS för att komma till bukt med problematiken. Sett i backspegeln har de tidigare kraven gjort marginell skillnad. 

Nu kommer ett nytt krav som kanske är mer kraftfullt: att ersättningen för mertid höjs.  

Om mertid gav samma ersättning som övertid skulle arbetare med deltidskontrakt som jobbar extra timmar kunna tjäna tusentals kronor mer i månaden. Kanske till och med erbjudas högre tjänstgöringsgrad eller heltidstjänster. Kommunal försökte gå denna väg i den förra avtalsrörelsen i sin förhandling med Sveriges kommuner och regioner, SKR, men fick blankt avslag.

Det är ingen nyhet att arbetsgivarorganisationer är negativt inställda till förslaget. Det gynnar dem inte att behöva betala vad det faktiskt kostar att ha personal.

Till arbetsgivarorganisationernas förtret får facken stöd från oväntat håll. Nyligen fick EU-domstolen avgöra i en tvist gällande vårdbiträden som arbetat deltid men inte fått övertidsersättning. Domstolen slog fast att EU:s deltidsdirektiv inte tillåter diskriminering av anställda. Det är alltså inte tillåtet att deltidare får lägre ersättning eller sämre anställningsvillkor än heltidare.  Ytterligare ett beslut i EU-domstolen har visat samma sak.

Om dessa EU-domar blir prejudikat kan det bli så att arbetsgivare i Sverige, för att undvika en tvist i EU-domstolen, tvingas erbjuda fler deltidare mer timmar eller till och med heltid. Men redan nu ger domarna tyngd bakom LO:s krav i avtalsrörelsen gällande bättre ersättning för mertid. 

Det är en viktig kamp som kommer tas i nästa avtalsrörelse. Om mertid skulle jämställas med övertid skulle många medarbetare få mer frihet, mer makt över sina liv, och en mer trygg och stabil tillvaro. Det skulle sannolikt också leda till färre sjukskrivningar, något som skulle gynna hela arbetsmarknaden och samhället. 

En trygg arbetsmarknad kostar, men i längden betalar det sig – så det är bara för arbetsgivarna att öppna plånböckerna.