BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Om man hade använt dessa 100 miljarder kronor, som nu inte kommer göra någon nytta alls, för att bygga vindkraftverk kunde man få lika mycket el som reaktorerna skulle ha producerat om de byggts färdigt. Men trots att elproduktionen skulle börjat förra året var man inte ens halvvägs. Så det var ekonomiskt rationellt att avbryta bygget.
Samtidigt som man avbryter reaktorbyggen går ju vindkraftsutbyggnaden allt snabbare i USA. Under andra kvartalet i år byggdes 40 procent mer vindkraft i USA än året innan. Andelen fossil el var 2016 den lägsta på hundra år och den fossila elproduktionen fortsatte att minska under 2017. Mars månad var den första månaden sedan 1984 som förnybar el var större än kärnkraftsel i USA – och april den andra.
I Kina byggdes 24 GW ny kapacitet att producera solel under första halvåret 2017. Kärnkraften ökade med 1 GW under samma tid. En fjärdedel av all el i Kina producerades från förnybar energi 2016. Det är en större andel än i resten av världen. Efter konsultationer bland Kinas provinser och industri har det visat sig att utbyggnaden av sol- och vind-el kommer att överträffa planen för 2020.
När den kinesiske presidenten Xi Jinping för snart två år sedan talade i FN introducerade han föreslog han ett globalt, förnybart elsystem. Elsystemet ska enligt denna vision byggas om så att förnybar energi först ersätter fossil elproduktion. Sedan ska förnybar el ersätta fossila bränslen i transport- och värmesektorerna. För att världens resurser ska användas effektivt ska vattenkraft, el-lager och ett globalt nät av elledningar användas för att ge alla tillgång till förnybar el dag och natt, oavsett väder.
I Kina gillar man denna vision därför att man ser att om man ökar efterfrågan på fossila bränslen blir de dyrare och fortsatt ekonomisk utveckling svårare. Om man däremot använder mer sol och vindenergi, batterier och elledningar, blir solceller, vindkraftverk, batterier och elledningar billigare ju mer man tränar på att tillverka dem. Det gillar man i Kina. I 2000-talets Sverige är det svårt att hitta sådana visioner.
Båtar drivna med propellrar blev användbara tack vare den svenska ingenjören John Ericsson. Vid Avenyn i Göteborg och vid i Battery Park i New York har han hedrats med statyer. Men även om många så här års avnjuter turer i propellerdrivna båtar är det inte det som gör honom mest aktuell.
Han intresserade sig också för hur energiförsörjningen skulle kunna bli långsiktigt hållbar. Den lösning han såg var att ersätta fossila bränslen med solenergi. Han utvecklade maskiner som omvandlade solenergi till mekanisk energi. Det var en lösning han ville se, och han beskrev den som oundviklig.
För 141 år sedan gav han ut en bok där han skrev: ”Den dagen kommer när Europas industrier måste stänga i brist på kol. Egypten, med sin oändliga tillgång på solenergi, kommer då bjuda företagen att återuppbygga fabrikerna där man kan utvinna många gånger mer mekanisk energi än all Europeisk industri använder.”
I verkligheten är fossila bränslen långt ifrån slut. Men sol- och vindel har blivit billigare än el från fossileldade elverk och kärnreaktorer. Få förstår att detta redan hänt. Ännu färre ser konsekvenserna.
John Ericsson såg att relativt billig solenergi kan få industrier att flytta till länder som har resurser och lyckas använda de nya tekniska möjligheterna. Om vi i Sverige ska ha billig el beror inte bara på tillgången på sol. Vindkraften erbjuder också allt billigare el. Vattenkraften har ett beslående värde både som energikälla och som ett billigt sätt att hantera variationerna i tillgång på vindkraft i norra Europa.
Förutom teknik och tillgång på naturresurser behövs lagar och regler som gör det enkelt att bygga upp modern elförsörjning om vi skall ha kvar industrin. Thomas Sterner beskrev på denna plats för en vecka sedan hur oförsvarligt krångligt det blivit att bedöma investeringar i solel sedan regeringen inför skatt på solel och sedan konstiga avdragsregler som skall motsvara skatten.
Tillståndsprocesserna för vindkraft har också blivit orimligt tidskrävande och oförutsägbara. Problemet är inte att kraven är stränga. Inte heller att kommunerna har vetorätt. Problemet att att kriterierna är oförutsägbara och kommunerna kan vänta hur länge som helst med att fatta beslut.
Det är en brist att vi saknar politiker som har energivisioner som gäller tiden innan de går i pension. Det är bara med sådana visioner som man gör något för att nå dem.
Bra är ändå att vi har haft tillräckligt många insiktsfulla politiker som stod emot när Jan Björklund och andra argumenterade för att Sverige skulle dra igång nya reaktorprojekt. Beslutet att avbryta reaktorbyggena i USA illustrerar den ekonomiska skada det hade kunnat leda till.