I dag tror jag snarare det är flyktingfrågan som är det test som avslöjar vilka vi är. Hur vårt samhälle klarar de ord om demokrati, medmänsklighet och solidaritet som vi odlat. En svensk regering och politisk elit som stänger gränser och pratar om ”andrum” när människor flyr från bomber är ett misslyckande. De klarade inte testet. Och vi andra?
Det absurda med flykten från Afghanistan, Irak och Syrien är att det är Europas skuld vi ser. Ett Europa som lydigt följt USA:s krig, ett EU som när de första stora grupperna kom började förbjuda flykt via flyg, sen stoppade andra legala resor tills det till slut blev gummibåtar över hav som gäller för den förtvivlade. Det är vi i EU som skapat den akuta flyktingkrisen, det är vi som gjort att barn flyter döda upp på våra stränder. Men ansvaret går djupare än så. Europas kolonialism slog sönder staterna. USA:s kalla krig stödde diktatorerna. 2000-talets krig har sen skapat den värsta flyktingvåg vi sett sedan andra världskriget. När man bombar en stad flyr människor. Oberoende var bomberna kommer ifrån. Självklart flyr människor först till grannarna. Men när tillfälliga flyktingläger blir överfulla läger utan framtid kommer de som orkar att i stället fly dit man tror sig kunna skapa en framtid. Utbilda sig, jobba, se barnen växa upp i fred.
Och vad svarar vi?
”Kom inte hit!” Eller: ”Välkomna, flyktingar?”
Den första flyktingvågen kom på sjuttiotalet från Latinamerikas, av USA stödda, diktaturer, började en jakt på fackliga, vänsteraktiva och oppositionella liberaler. Ingen ropade om andrum.
Vid Khomeinis maktövertagande i Iran flydde hundratusentals och Sverige har i dag en stor minoritet persisktalande svenskar som jobbar och utvecklar landet.
Kriget på Balkan på nittiotalet blev första gången som rasister visade sig offentligt i ljuset, men i dag är Balkans flyktingar och deras barn en stor del i Sverige, några är ministrar. Rasismen bekämpades, splittrades och försvann in i källarhålen igen. I dag är rasisternas lögner gjorda till sanningar av en politisk ledning som är rädd. När det blev allvar stängde vi gränsen och spred den politiken ut över EU. Att EU inte skulle kunna ta emot några miljoner flyktingar är varken sant socialt eller korrekt ekonomiskt. Ekonomiskt kostar hela flyktingkrisen ungefär som en månads pengaströssel från ECB.
Att inte Sverige skulle ha råd är lika falskt. Det är vi i Europa som skapat denna flyktingkris, det är västvärldens krig som skapat katastrofen med bombade städer som folk flyr ifrån. Och våra politiker stänger gränserna. Sveket. Men vänta nu, vad händer med en barnmisshandlare som ljuger om sitt beteende, vad händer med en fuskare som skyller på andra för sin skatteflykt, vad händer med en politiker som ljuger om att ”vi klarar inte mer”, vad händer inuti en demokrati där partierna tävlar med rasister om ”tuffa tag”?
Sveket är ett odjur som äter samhället inifrån. Det är dags att åter slåss för öppna gränser och återinförd rätt till asyl. Människor har rätt att söka en fristad. Men också för att vi måste försvara oss själva mot rasismen och demokratins förstörare. Man kan svika andra men i grunden sviker man då också alltid sig själv.
Johan Ehrenberg