Politik är en förtroendebransch, som en Sundsvallspolitiker uttryckte sig nyligen. Om vi inte får förtroende för vår politik så väljs vi inte. Även om vi väljs, men inte levererar eller sköter oss illa så kan endera mediadrevet gå eller så blir det massiva protester och då är vi utanför ändå. Utan förtroende kan du inte göra mycket inom politiken.
Som politiker är du beroende av dina kollegor och alla tjänstemän inom till exempel en kommun för att kunna göra ett bra jobb. Har du inte deras förtroende så är det svårt att arbeta. Litar de inte på dig finns inte motivationen till de riktigt vassa förslagen. Utredningar behöver tas fram och fakta ska upp på bordet alla veckans arbetsdagar och lite till. Inom partiet måste du framstå som öppen och ärlig med dina avsikter. Du behöver vara hårt arbetande, lyssnande och tillgänglig. Skriver du debattartiklar med falskt innehåll finns det många som genomskådar det och du tappar i förtroende. Nästa gång du uttrycker en åsikt funderar flera på hur ärlig den egentligen är och om du är något att satsa på.
I vilken mån regeringen framstår som öppen och ärliga i sina avsikter i flyktingfrågan är svårt att säga, däremot har de uppenbarligen lyssnat på tjänstemännen som har varit i fronten under ganska lång tid och de säger sig inte orka mer.
Widar Andersson, politisk chefredaktör på Östgöta Folkblad, gillar att ”skutan har vänt” och menar att medias rapportering vände efter att utrikesministern gick ut och sa att systemen kommer att kollapsa. Åsa Eriksson, kommunalrådet i Norberg, som i början av hösten inte såg hur de skulle klara situationen med alla flyktingar tycker i dag att pendeln svängt för långt mot att minska flyktingströmmen och att vi måste försöka mer.
I grupp verkar vi ha en förmåga att glömma och förlåta fortare än som enskilda personer, där du måste rådfråga ditt samvete och dina egna värderingar.
I förra valet gick det åt skogen för Alliansen. Folket synade resultatet av den förda politiken och kom fram till att de ville ha mindre fattigdom och utsatthet och mer social rättvisa! Vilka -kriterier som det nu ändrade flykting-mottagandet kommer att utvärderas utifrån återstår att se. Hela EU-tanken om fred och samarbete är just nu under lupp. Det är knappast flyktingarnas fel att vi krisar!
Med tanke på alla de människor som flyr krig, förtryck och fattigdom och vars öde mer eller mindre ligger i våra händer just nu så finns all anledning att prata om vilka goda egenskaper som skapar förtroende.
Pålitlighet, hänsynsfullhet, medkänsla, tolerans, generositet och engagemang. Dessa egenskaper visar hur vi vill bete oss mot varandra på ett personligt plan. Politikens sak är att översätta detta till praktiskt handlande på alla nivåer. Lokalt, nationellt och globalt! Just nu har Europas länder, med något undantag, inte klarat detta. Att känna medkänsla och generositet men inte få uttrycka det som land sätter sina spår.
Det är ett grymt spel vår regering ägnar sig åt. Det är en chansning i vårt lands mänsklighet.