De höll sig till sina landsmän. De höll sig till sina traditioner. Enligt den rådande politiska retoriken från både vänster och höger så kan man säga att de var riktigt dåliga invandrare som inte anammade svenska värderingar och traditioner, inte tog ansvar för att integrera sig och inte lämnade sin ursprungskultur bakom sig.

Men deras agerande var förstås helt logiskt. På sätt och vis en överlevnadsstrategi. Det var med hjälp av de landsmän som kommit före dem som de fick jobb i Sverige. Och det var med hjälp av dem de hittade bostad och tog sig fram i det nya landet med det nya språket. Och när det kom nya efter dem så var det de som kunde hjälpa.

Nu visar alldeles ny forskning att det inte bara var logiskt. Det var dessutom smart ur ett integrationsperspektiv. Linna Martén vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor från Stanforduniversitetet, ETH Zurich och London School of Economics konstaterat, genom att studera förhållandena för nyanlända i Schweiz, att de som får möjlighet att bosätta sig i områden där det bor många andra med samma ursprung har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden än de som placeras i områden där det inte finns så många andra personer från samma land. Störst är effekten tre år efter att de nyanlända kommit till landet. Och forskarnas hypotes är att det beror på att de som bosätter sig i ett område med många landsmän snabbare får tillgång till ett större kontaktnät.

Det kan verka självklart. Men faktum är, precis som forskarna skriver, att den allmänna uppfattningen bland politiker i Europa är att det hindrar integrationen att nyanlända bor tillsammans med personer från samma ursprungsland. Och flera europeiska länder har vidtagit åtgärder för att sprida ut de nyanlända geografiskt. I Tyskland förlorar asylsökande sina bidragsstöd om de lämnar den delstat som de har placerats i. I Danmark tog den förra regeringen fram ett helt ”getto-paket” som bland annat innebär att bostäder ska rivas för att förhindra att människor flyttar dit. Dessutom får den som får  socialbidrag sitt bidrag halverat vid en flytt in i ett av de gettostämplade områdena och den som begår brott i området ska kunna få ett dubbelt så hårt straff som
i andra delar av Danmark.

I Sverige kallas områdena för särskilt utsatta. Och i januariavtalet mellan regeringen, L och C så finns det en punkt om att ”de asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning”.  Istället ska asylsökande välja andra områden eller bo på de anläggningsboenden som Migrationsverket hänvisar till. Det här ska genomföras under 2020 och det är något som det har ropats på länge. Karin Stjernfeldt Jammeh, tidigare kommunstyrelsen ordförande i Malmö, har sagt att asylsökandes rätt att välja eget boende (EBO) har lett till ”social misär”. Och Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje har kallat EBO för ”raka vägen till segregation”.

Men är det verkligen människors vilja att bosätta sig i närheten av andra som kommer från samma plats som skapar den sociala misären och segregationen? Så klart inte. De agerar rationellt. De agerar som människor som har folkvandrat över jorden alltid har gjort. Det är en krackelerande välfärd som skapar social misär. Det är bristen på en aktiv bostadspolitik som skapar segregationen. Och att resurser och människor födda i Sverige lämnar de här områdena när nyanlända flyttar in.

Så klart ska inte tio personer behöva dela på en tvåa. Men du löser inte det problemet genom att straffa ut människor med indragna dagersättningar. Det löser du genom att bygga fler och billiga bostäder.

Forskarna som har tagit fram studien om de nyanlända och integrationen i Schweiz konstaterar att samtidigt som många har åsikter om de områden där många invandrare lever sina liv så finns det begränsad forskning om hur integrationen faktiskt påverkas. Nu finns det i alla fall en studie. Låt oss använda den kunskap som finns istället för att hitta på politik som bara gör det ännu svårare för de som är nya i Sverige att faktiskt leva här.