Jag tyckte först att medier skulle låta detta spektakel passera, utan att rapportera:
"Nazisterna försöker utföra en kupp. Ge dem inte den segern", skrev jag.
Sedan åkte jag till Gotland och ändrade uppfattning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det kunde ha blivit en positiv upplevelse. 2014 drog Dagens ETC-redaktionen till Almedalen. Vi hade den nya dagstidningen att visa världen, eller åtminstone det fragment som åker till Visby och där anser sig manifestera demokrati. Men jag minns inte intervjuerna jag gjorde med ministrar i vårt tält, inte heller debatterna som vi modererade. Jag minns nazisterna. Hur de kom in till oss, klämde på tidningar och böcker, vägrade svara på tilltal. Stod och stirrade. Fotograferade. Markerade. Rädslan som de ytterst medvetet spred omkring sig. Ständiga påminnelser om att deras ideologi bejakar våld, sanktionerar våld.
Almdalen sägs handla om demokrati. Men den togs som gisslan. Många vågade inte gå hem på kvällarna utan sällskap. Jag tog starkt intryck av hur de fruktade för sin säkerhet. Antirasister, hbtq-personer, rasifierade, profilerade feminister. Alla särskilda måltavlor för nazister. Journalisterna på Dagens ETC? Nej, vi hör inte heller till extremisternas favoriter.
Jag tänkte om. Att inte uppmärksamma konsekvenserna av nazinärvaron vore att dölja hur den drabbade andra. Och för varje dag blev det faktum att politikerveckan ändå framskred ungefär som vanligt – trots att Svenskarnas parti var där – bara mer absurt. Seger för en ansatt demokrati att den inte lät sig påverkas? Nej, seger för nazisterna eftersom denna demokrati inte kollektivt satte dem på första bästa färja till fastlandet.
Dagens ETC konfronterade rikspolischefen Bengt Svensson om nazisternas framfart. Han var just hopplöst arrogant och lättsinnigt oförstående. Det hade inkommit anmälningar om både hot och hets mot folkgrupp. Vad tyckte han om att så många varit rädda?
"Det är en bild jag inte kan ställa mig bakom", sa rikspolischefen, och fortsatte:
"Veckan visar vilket demokratiskt samhälle vi har, åsikter ställs mot varandra."
Det är dags igen. Det handlar på nytt om nazister. Men den här gången handlar det inte om en kupp. Nordiska motståndsrörelsen har ansökt om plats och tid för tal i Almedalen.
Ja, de är registrerade som parti. Ja, de använder det som fasad för en nazistisk kamporganisation som avskyr demokrati nästan lika intensivt som de avskyr socialister, judar, muslimer, feminister och journalister. Deras metod är inte demokrati. Deras metod är våld. Det senaste exemplet – av otaliga – är att medlemmar misstänks för en serie bombdåd i Göteborg.
Det är en terrorgrupp som kommer till Almedalen.
"Vi har yttrandefrihet i Sverige", säger Mia Stuhre, projektledare för Almedalsveckan, och när hon debatterar saken med Eric Rosén på Politism anser hon att vi inte ska ha "förutfattade meningar" om Nordiska motståndsrörelsen.
Nu hoppas Region Gotland att polisen ska komma med en lösning, att Nordiska motståndsrörelsen stoppas med hänvisning till ordningslagen. Något eget initiativ är man inte beredd att ta:
"Vi censurerar inte", säger regionjuristen Patrik Pettersson till Helagotland.se.
Men om Almedalen-arrangemanget med något slags förtroende ska kunna tala om demokrati är det just censur som behövs. Att ett beslut fattas om att nazister inte är välkomna.
Nazister. Vi tar det igen. Nazister!
Hur kan vi ens ha hamnat här?
Debatten om yttrandefrihetens okränkbarhet har kantrat så pass att det inte bara är självklart att bevilja Nordiska motståndsrörelsen demonstrationstillstånd på första maj, utan att även kommersiella happenings som Almedalen (fler än 200 aktörer satsar 50 000–200 000 kronor vardera) låter dem hållas.
Var dras gränsen?
Jag undrar verkligen, för det går snabbt nu.
Varje gång jag i public service kallar Sverigedemokraterna för vad det är – ett rasistiskt parti – poängterar programledaren att dess företrädare inte är närvarande och kan bemöta, som vore det en värdering och inte empiri. I år kommer Sverigedemokraterna att hyra den restaurang som LO annars brukar ha under politikerveckan.
Där ska 500 sympatisörer umgås, hoppas partiet. Kanske dra antisemitiska vitsar över ett glas rosé? Skicka mikrofonen till Oscar Sjöstedt! Eller varför inte debattera om judar ska få äga medier? Nej, då blir du visst utesluten. I alla fall om medierna uppmärksammar det. Däremot kan kan du säga nästan vad som helst om muslimer. Deras religion är ju bara jämförbar med ett världskrig, hävdar Jimmie Åkesson.
Först var det Sverigedemokraterna, nu är det Nordiska motståndsrörelsen. Inte samma sak, men definitivt besläktade. Olika punkter längs det sluttande planet.
Ska jag acceptera nazister som ett normalt inslag?
Känna att deras medverkan visar hur solid svensk yttrandefrihet är?
Låta mig nöjas med att de inte får en attraktiv placering?
Kanske ta debatten med dessa rasbiologer?
Bortse från människors rädsla?
Aldrig.
Här drar jag min gräns.
Jag kommer inte agera statist när nazister leker partidagarna i Nürnberg innanför ringmuren.
Jag åker inte till Almedalen.
