De har som bekant, ofta ingripit i världshistoriens utveckling. Smittkopporna verkade i de härskandes intressen när de kom med européerna till Sydamerika 1492 och framåt. De utplånade ursprungsbefolkningen Arawak på ön Hispaniola som till skillnad från européerna inte levt med viruset sedan barndomen. Aztekernas och Inkabefolkningens civilisation bröt så också ihop under tyngden av smittkoppor, tyfoidfeber och mässling som samarbetade med den brutala koloniseringen. Gula febern däremot allierade sig med slavupproret på Haiti och överrumplade Napoleons franska styrkor 1802. När Napoleon vände sig österut mot Ryssland år 1812, decimerades hans trupper istället av tyfoidfeber och dysenteri.

Men epidemier formas också i lika stor utsträckning av samhällena. Med en annan historikers ord: Peter Linebaugh i podden Against the grain: Vi kan inte bara analysera mikroparasiterna, vi måste även analysera de så kallade makroparasiterna, alltså samhället. Samhället och ekonomin formar möjligheterna till sjukdomarnas utbrott (industriell djuruppfödning, urbanisering, avverkning av skog, möjligheter till spridning (globalisering, flygresor) och i slutändan behandlingen (en kommodifierad sjukvård och vinstdriven läkemedelsindustri). Jakten på profit finns därmed representerad på alla nivåer i en pandemi.

Evolutionärbiologen, epidemiologen och fyleogeografen (puh!) Rob Wallace beskriver i en podcast i Monthly Review, hur vartenda utbrott av ebola har föregåtts av inflöde av kapital, vid första utbrottet 1976 sammanföll det med det sudanska inbördeskriget och skogsavverkning för bomullsproduktion. Ebolautbrottet 2014–2016, skriver Frank M Snowden, porträtterades som en sjukdom som bara drabbade ”afrikaner i djungeln” med förkärlek till stekta fladdermöss. Men bakom dessa rasistiska bilder dolde sig, och döljer sig fortfarande, jakten på bland annat palmolja. Stora företags avverkning av regnskog har drivit närmare de fruktätande fladdermössen till människan. Det handlar om en global ekonomi som går från djungeln via dammiga vägar till huvudstäderna och försvinner ut i världsmarknaden och landar i våra hudkrämer.

Nästan alla patogeners uppkomst föregås av liknande förändringar som skapar epidemiologiska momentum, menar Wallace. Ett annat exempel är hur siv (semian immunodeficiencey virus) tros ha gått över från apa till människa, i sydöstra Kamerun i en tid då Frankrike och Tyskland slogs över herraväldet. Kolonisatörerna ändrade den ekonomiska geografin där bland annat småskaligt vildköttätande omvandlades till industriell produktion och bland annat gummiutvinning ledde till avverkning av skog vilket förde samman arterna. Siv bröt artbarriären och skapade hiv.

Pandemier, inklusive covid-19, är oundvikliga resultat av människan och hennes expansion på jorden och på vilket sätt vi härskar över djuren, slår infektionsläkaren och forskaren Björn Olsen fast i en intervju i Sjukhusläkaren.

Liksom Rob Wallace menar han att zoonoserna måste förhindras från början, genom ett utarbetat övervakningssystem i olika nischer, där ekologer, biologer, veterinärer samarbetar för att scanna av influensa, corona och andra virus bland såväl de vilda djuren, de tama som människan.

Detta är förstås den uppenbara ståndpunkten för vänstern. Inte bara att platta kurvan nu, utan att aldrig mer behöva se en sådan kurva. Varje liv som förloras i pandemi är politik. Vilka mortalitetssiffror vi än hamnar i efter covid-19 så är de för höga. För vi borde ha vetat bättre. Vad hände till exempel med den vaccinfabrik vi skulle ha byggt? Istället har vi köpt optioner i företag med noll kontroll över utkomsten.

Så sent som i februari menade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i Svenska Dagbladet att det inte kommer att bli någon allmän smittspridning i Sverige. Men frågan är inte om FHM reagerade någon månader för sent. Sanningen är att FHM och politiker, och även vi i den svenska vänstern, har reagerat årtionden för sent.

Så när vaccinerna mot covid-19 väl kommer, som vi får hoppas att de gör, är det vår uppgift som vänster att strida för att den ska vara gratis för alla och spridas till fattigare länder. Vi måste kräva ökad övervakning av ekologiska nischer och kräva att pandemier inte ska ses som något ”naturligt” som alltid ska komma och ta kål på en del av befolkningen. Inte minst måste vi ta tillbaka sjukvården och läkemedelsindustrin till demokratiskt ägo. Och vi måste ta upp kampen mot klimatförändringarna som bygger på samma ekologiska revor.

Ekosocialism och inte tillit till stat och myndigheter i denna högst politiska fråga, kommer att bli det avgörande.