Hoppa till innehållet

Ledare

Johan Jenny Ehrenberg: Det är vi som avgör om AI blir en befrielse

”Rädslan är inte lösningen på problemen med en datakraft som ändrar våra arbeten, som lär sig ljuga och fejka.”

”Rädslan är inte lösningen på problemen med en datakraft som ändrar våra arbeten, som lär sig ljuga och fejka.”

Bild: Shutterstock (montage)

Dagens ETC

Precis som AI kan göra massarbetslöshet till ett vapen för ägare kan den tidsbesparing tekniken innebär användas som ett medel för fyratimmarsdag åt alla. Det är ett vägval.

Makten över tekniken avgör allt. Men att inget göra leder till samma vanliga underläge för de som inte äger.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Kommentera

Visst kan AI hjälpa oss ur kriserna. 

Dessa system med enorm räknekraft har precis hittat en miljon nya möjliga vägar för att hantera det faktum att mänskligheten dränkt världen med antibiotika. 

En miljon öppningar för forskningen genom en AI-granskning av mikrobakterier. Det som skulle tagit decennier av misslyckanden i olika forskningsexperiment kan nu analyseras i förväg och nya mediciner kan snabbare testas fram.

AI är beviset på något vi vetat länge, något som marxismen bygger på: nämligen kunskapen att kvantitet övergår till en ny kvalité. Det blev en systemskillnad när maskiner började producera så att allt det som människan med lokalt hantverk producerat kunde bli något massproducerat och globalt. 

Arbetet ändrades men också det ekonomiska systemet, där investering blev det privata kapitalets makt och kontroll över arbetet. Som inte befriades, utan blev löneslaveri – där människor jobbar åtta timmar för att få leva livet några timmar utanför arbetet. 

En maskin ändrade inget. Miljoner industrimaskiner ändrade allt. Den teknik som hade kunnat vara befrielse från utsugning och fattigdom blev en ny form av tvång.

En AI är på samma sätt inget som automatiskt förändrar systemet. Det beror helt på hur vi använder dem och vem som styr dem.

Idag matas en AI med kunskap som människan kollektivt tagit fram. Det är miljarder och åter miljarder fakta som bearbetas, men lustigt nog är det inte de som tagit fram innehållet som kommer bli megarika eller ens få ett tack, utan de som styr distributionen av AIs berättelser. 

I nuläget presenteras nästan all AI som något gratis. Det är riskkapitalet som matar in miljarder dollar, men inte för att det är kul att mänskligheten får ny kunskap, utan för att få monopol över de tjänster som ges till företag och individer.

Precis som Spotify söker dominans för att ge miljarder till ägarna, inte till musikerna, kommer Open AI, företaget bakom Chat GPT, kräva betalning – i alla dess former – från medier och enskilda användare. 

När tekniken väl förändrat hur vi söker information, ny kunskap och kommunicerar problem så kommer räkningen dimpa ner i varje användares konto.

Ett system av monopoliserande megaföretag med övervakning av varje individ är nu fullt möjlig, men den fascistiska drömmen kan motas genom att AI används till motsatsen.

Precis som AI kan göra massarbetslöshet till ett vapen för ägare kan den tidsbesparing tekniken innebär användas som ett medel för fyratimmarsdag åt alla. Det är ett vägval. Makten över tekniken avgör allt. Men att inget göra leder till samma vanliga underläge för de som inte äger.

Rädslan är intelösningen på problemen med en datakraft som ändrar våra arbeten, som lär sig ljuga och fejka. För alla fejkade bilder, som den med påven i lång täckjacka som spreds förra året, kan lika snabbt avslöjas av en annan AI. På samma sätt kan fejksamtalet mellan Bernie Sanders och Slavok Zizek snabbt avslöjas som den ironi den är.

AI-tekniken behöver inte vara supermegamaskiner som samlar allt i ett centraliserat system. Tvärtom kan en AI lokalt skapa egenmakt för en by eller en stad. 

När socialister börjar diskutera och använda denna teknik går det att göra tvärtom: maskiner kan jobba med specifika uppgifter i ett mer begränsat fält. AI behöver därmed inte bli miljarddyr utan kan sjunka i pris, precis som ny matproduktion eller energiproduktion.

På Dagens ETC har vi diskuterat AI och systemens ägare. Vi har funderat på om vi kan göra något eget i stället för att bli beroende av jättarna.

Ny teknik är som sagt inte automatiskt en befrielse eller ett förtryck. Mycket styrs av hur vi som vill göra världen jämlik och rättvis agerar. 

När de smarta telefonerna kom pratades det mycket om användarvänligheten, om möjligheter till kommunikation och globala samarbeten där man söker en ny, mer demokratisk gemensam plattform.

I stället blev det selfies och Tiktok. Den digitala makten koncentrerades så snabbt att ingen nation (utom Kina) såg hur världens företagsmakt snabbt blev en amerikansk Silicon Valley-berättelse. 

Men även här kommer kvantitet att övergå till en ny kvalitet, en ny möjlighet. Att 90 procent av er som läser de här raderna gör det i en smartphone säger ju en del. 

Tänk då när vi kopplar ihop det till en gemensam AI som med vårt frivilliga deltagande och utan ersättning hjälper oss svara mot de lögner och myter en megamakt öser över våra sinnen. 

Ny teknik är alltid en möjlighet till befrielse och förtryck. Vi väljer vägen, inte maskinerna. Sedan finns förstås de ansvarslösa som bara vill skydda sig själva. Jag måste få avsluta med ett riktigt dumt exempel. 

Jag fick i dagarna ett mejl från en av våra storbanker som ville att jag skulle godkänna ett konto. Men då skrev de detta: 

”Vi ber dig att radera e-postmeddelandet utan att skicka det vidare eller kopiera det. Trots att vi håller för troligt att e-postmeddelandet och eventuella bilagor inte innehåller virus och andra fel som kan påverka datorn eller IT-systemet där det mottages och läses, öppnas det på mottagarens eget ansvar. Vi tar inte på oss något ansvar för förlust eller skada, som har uppstått i samband med att e-postmeddelandet mottagits och använts.”

Banken skickar alltså ett mejl till mig som de sen hävdar att jag själv är ansvarig för om jag öppnar det. Vem i all världen vill öppna ett mejl med det budskapet? Och vem vill anlita en bank med den inställningen? 

Men lösningen är inte långt borta. Kanske kan miljoner lokala AI hjälpa oss ersätta penningsystemet med en ny bytesekonomi, så att storbankerna kan gå i permanent vila. De gör ju ändå inte ett vidare bra jobb.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.