SAS pilotfack har tagit ut sina medlemmar i strejk för att försöka komma till rätta med anställningsvillkor som försämrats år efter år och som idag bara bjuder otrygghet. Men skit i piloterna. Mest synd är det givetvis om alla resenärer som kommer få det helt fruktansvärt.
Jag har skrivit om strejkande piloter tidigare. Inte heller då, under den konflikt som följde efter att svenska skattebetalare fått vara med och betala för att SAS skulle räddas från undergång, lyckades gemene man begripa att det på verklighetens arbetsmarknad inte finns några ”lyxstrejker”. Istället vände de strejkande ryggen. Piloternas kamp för drägliga villkor förlöjligades. De strejkande hotades, trakasserades och fick sina krav lyckosamt förvrängda till oigenkännlighet av näringsliv och i medierna.
I folkets ögon kom strejken snabbt att handla om ett gäng divor som krävde guld och gröna skogar bortom all rimlighets gränser. Det slutade med att piloterna mer eller mindre tvingades ge upp och gå med på betydligt sämre villkor för att rädda sitt bolag – igen.
Nu är vi där igen. SAS har gått igenom ytterligare ett antal radikala sparprogram under åren. Det flygbolag som en gång möjligen kunde ses som ett gott exempel för den världsberömda nordiska arbetsmarknadsmodellen finns inte längre. Idag ligger SAS i många avseenden på samma nivå som lågpriskonkurrenterna. Sådana som många bojkottar bland annat för att de är kända för värdelösa villkor för sina anställda.
Under pandemin fick 560 piloter lämna SAS. De hade återanställningsrätt enligt avtal. Den rätten krossades när resandet väl tog fart igen. SAS hade nämligen genom ett kreativt upplägg lyckats runda den genom att starta bemanningsföretag som möjliggjorde att piloter kunde nyanställas till sämre villkor än de annars skulle haft. Självklart är det inte något ett fackförbund kan acceptera. De skandinaviska pilotfacken är, med all rätt, beredda att försätta SAS i konkurs.
Inför att strejken startade sade ledaren för det norska SAS-pilotförbundet att man anser att bolaget är en aktör som inte har rätt att finnas om det inte vill anamma den nordiska modellen med bra och trygga arbets- och anställningsvillkor. Kommunikationsdirektören på SAS var snabbt ute och kommenterade dessa enligt henne ”fullständigt absurda uttalanden som visar på en chockerande nonchalans”.
Men arbetsgivarsidan ligger, trots sitt höga tonläge, knappast sömnlösa av oro den här gången heller. Svenskt Näringsliv sitter på en enorm kassa dedikerad till att upprätthålla ideologiska konflikter mot arbetstagare och pressa löner och villkor nedåt. Varje enskild seger i deras kamp kan användas i större syften.
Det handlar inte om några piloter alls egentligen – det handlar om alla olika arbeten på arbetsmarknaden. Näringslivet har haft det rätt gott de senaste åren, med statliga bidragsregn, begränsningar av strejkrätten och försämrat anställningsskydd samtidigt som stora aktieutdelningar och vinster delats ut. Arbetsgivarsidan har inte anledning att backa.
För Sveriges arbetskraft är läget ett annat. Löneökningarna ökar mindre än inflationen. Den reella levnadsstandarden blir sämre och sämre. Varje facklig kamp för att höja den standarden möts med välordnade kampanjer som går ut på att utmåla facken som oansvariga och okunniga puckon som inte förstår att varenda bolag kommer att gå under på stört om vinstuttagen hotas. Lönehöjningar och bättre anställningsvillkor leder, nu och precis som de alltid gjort om man ska tro näringslivet, till arbetsmarknadsmässigt massutdöende.
Alla som nu eventuellt sitter och irriterar sig på eller raljerar över att lyxstrejkande vitskjortsklädda piloter har förstört semesterresan, affärsresan eller vilken resa som helst, har anledning att tänka om. Piloterna har betalat om och om för att rädda både resandet och bolaget. De har gått med på sämre villkor och lägre löner och ersättningar. Deras kamp är allas. Idag är det piloterna. Imorgon kommer försämringskraven kanske till den där barnfamiljen som står på Arlanda och grinar över solsemestern som inte blev av.
Lyxen hittar ni i näringslivet. Inte i strejken.
