När Greta Thunberg tog ställning för Gaza uppstod kalabalik. Tysklands miljöminister fördömde henne. Talespersonen för den israeliska militären sa alla som har med Greta att göra framöver är terroranhängare. På Svenska Dagbladets ledarsida kallades hon för tjej-hitler.
Även i miljörörelsen var reaktionerna delade. Varför ge sig in i en så polariserad fråga?
En del kritik mot Fridays for Future var berättigad, exempelvis när det gäller ett osmakligt inlägg på det internationella kontots instagram, som sedan togs ner. Men mycket av kritiken handlade om att Greta Thunberg oroade sig för att det pågick ett folkmord i Gaza. Var det inte väl stora ord? Vad har hon för bevis för det?
Hon avfärdades – precis i klimatfrågan – som en omogen radikal. Som låter kraftuttryck och känslor stå i vägen för logik och fakta . Även jag funderade. Går hon inte för långt?
Nu utreds anklagelser om folkmord av Internationella Domstolen (ICJ). Världens ledande jurister tar saken på största allvar. Vad de kommer fram till får vi se. Men det verkar som att Greta återigen, var först på bollen. Att det var vi som undrade om hon gick för långt som behövde gå tillbaka till skolbänken – inte Greta.
Greta har en förmåga att se bakom hörn. Skälet är att hon läser grundligt läser på. Precis som i klimatfrågan hade hon lyssnat på FN-experter och forskare i internationell rätt, när hon gjorde sina uttalanden. Sen vågade hon agera, trots att det var inopportunt.
Nu har till och med utrikesminister Tobias Billström (M), månader efter Greta, börjat fråga sig om israel lever upp till folkrätten.
Det verkar faktiskt som att vissa kommer bli skyldiga Greta en ursäkt.