Hur lång tid tror ni det skulle ta innan polisen avbröt värvningsförsöken och grep islamisterna? Tio minuter, en kvart?
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Och sen? Var förvissad om att varje tänkbar lag skulle användas mot terroristerna: Vår demokrati och våra barn måste försvaras. Vi kan inte i yttrandefrihetens namn tillåta terrorister att förföra barn som inte förstår vad de lockas in i. Självklart, eller hur?
Det som inte har hänt i Göteborg händer i Ludvika. Fast med nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR, i terroristrollen. I höstas stod de utanför Lorensbergsskolan och uppmanade eleverna att ”slå tillbaka” mot ”rasfrämlingar”.
De svenska nazisterna har etablerat sig i och kring Ludvika. Ingen har stoppat dem, trots att de har hets mot folkgrupp som ideologi och hot, hat och våld som medel. I stället har polisen gett nazisterna tillstånd att varje dag fram till valet stå med kaffebord och propaganda på flera platser i Ludvika! Snacka om att se idylliskt på nazismen som samhällsfenomen.
För vad är skillnaden mellan IS och NMR? Bortsett från den ideologiska motiveringen ingen alls. Båda organisationerna vill störta demokratin, fängsla eller döda sina motståndare och införa diktatur.
Så varför får NMR hållas?
”Vi på polismyndigheten kan bara jobba för att alla på ett tryggt och säkert sätt kan ge uttryck för sina politiska åsikter”, säger Polismyndighetens jurist Marielle Lindeberg till DN. Som om nazism är en politisk åsikt bland andra politiska åsikter.
Men sedan NMR även hemsökt politikerveckan i Almedalen har regeringen äntligen vaknat. Justitieminister Morgan Johansson (S) vill utreda om det går att förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer genom att tillämpa följande paragraf i grundlagen:
”Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.” (RF 2:24).
Det är ett bra initiativ, men att utreda och stifta nya lagar är en lång procedur. Kanske har vi en lag som hindrar NMR från att helt öppet värva skolungdomar om två år eller så. Under tiden borde NMR:s verksamhet, alltså hets mot folkgrupp, åtminstone kunna störas. Polisen har redan rätt att begränsa mötes- och demonstrationsfriheten med hänsyn till ordning och säkerhet. Demonstrationer får upplösas när de utgör ett hot eller bryter mot lagen.
Hittills har polisens handfallenhet gjort sällskap med politikens flathet i en debatt som påfallande ofta inte tagit nazistiska organisationers och auktoritära partiers hot mot demokratin på allvar.
Kritiker menar att Morgan Johanssons förslag hotar yttrandefriheten. Så kan man välja att se det. Men NMR hotar såväl andras yttrandefrihet som allas vår rörelsefrihet.
Ändå är NMR i grund och botten ett problem för polisen. Betydligt svårare är att möta det avsevärt allvarligare hotet från Sverigedemokraterna. Med förebild i Polen och Ungern vill Sverigedemokraterna använda demokratins medel för att ersätta den liberala/socialdemokratiska demokratin med en auktoritär och nationalistisk ”demokratur”.
Som försvar mot detta har vi grundlagen. Men den är svagt skyddad då vi saknar den författningsdomstol som i andra demokratier stoppar lagar som står i strid med grundlagen. Vårt starkaste formella skydd är att grundlagsändringar måste beslutas av två riksmöten med mellanliggande val. Men med hjälp av ett extraval går det att ändra grundlagen på några månader och exempelvis begränsa rösträtten till ”etniska svenskar”. Att det mellanliggande valet måste vara ett ordinarie val vore ett enkelt sätt att förbättra skyddet för demokratin.
Regeringen bör tillsätta en grundlagsutredning. Skyddet mot kuppartade förändringar av grundlagen behöver bli bättre. Tyskland, med bittrast erfarenhet av hur demokrati kan användas för att avskaffa demokratin, har murat skyddet mycket högt. Centrala delar i den tyska författningen är ”eviga” och kan inte ändras på något lagligt sätt.
Så långt kan det vara svårt att gå. Riksdagens suveränitet är en mycket stark demokratisk tradition i Sverige. Men vi har minst lika starka skäl att tänka efter före, så vi inte tvingas göra det efter, när det är försent.
Tyvärr kan inte demokratin uteslutande försvaras med goda argument.