2/ Klimatpessimist? Klimatoptimist? Ingetdera! Ty även om allt liv på denna planet vore dödsdömt – vilket det inte är – så är det vår förbannade plikt att kämpa till slutet! Det är en hederssak!

3/ De som värnar valfriheten som den viktigaste principen vägrar inse att inga djur och inga växter har någon valfrihet. De tvingas istället att leva med konsekvenserna av vår hänsynslösa valfrihet på marknaden. Varken isbjörnar eller korallrev kan flytta dit marknaden tycker att de borde flytta. Valfriheten är, i ekologiskt avseende, den mest artegoistiska värdering som existerar.

4/ Gå i skogen. Mossa och träd har en förunderlig förmåga att få dig att se det väsentliga. Men älska också din stad så mycket att du vill se den fredligt smälta in i biosfären.

5/ Fattiga länder behöver tillväxt. Bostäder, infrastruktur, skolbyggnader, sjukhus. Fattiga länder behöver öka sin BNP, men med all ny klimatneutral teknik som kan uppbådas. Men därmed fallet bördan ännu tyngre på de rika skikten i de rika länderna att bidra med nerväxt.

6/ Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm.

7/ Ha modet att säga det enkla: De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver.

8/ Varje enskild människa måste göra det lilla hon kan för miljön och klimatet. Så är det. Men varje enskild människa måste, för att förmå detta, känna att hela samhället finns som en varm vind i ryggen. Vi orkar bara ta ett personligt ansvar för klimatet om hela samhället tar ett gemensamt ansvar. Och att ta sitt enskilda ansvar innebär idag framförallt att pressa politiker och ekonomiska makthavare att ta de rätta besluten. Staten och det offentliga måste gå före med stora investeringar för en grön omställning - bara det kan ge liv åt det progressiva företagandet och åt den enskildes självklara engagemang.

9/ En grön ny giv kommer att göra kapitalägarna och högern lika upprörda som Roosevelts nya giv en gång gjorde.

10/ Var alltid teknikoptimist. älska gröna entreprenörer. Förstå att fackens kamp för mer jämlikhet är en klimatkamp.

11/ Kapa de översta skiktens köpkraft och förmögenheter! Städa trappan uppifrån! Den konsumistiska kedjereaktionen börjar överst i samhället och fortplantar sig nedåt och allra längst ned finns de som helt står utanför konsumtionssamhället - och några av dem tar till och med till kriminaliteten för att kunna äntra det konsumtionssamhälle som de exkluderats från. Varje samhälle som ökar den sociala jämlikheten förbättrar sina chanser att bedriva effektiv klimatpolitik.

12/ Vi borde resa mycket mindre än vi gör. Vi måste bli mer bofasta i biosfären.

13/ Här är den enorma utmaningen: Världen behöver under en lång period framöver göra jättelika investeringar i en grön samhällsomställning. Det innebär att tillväxten kommer att öka i västvärlden och det kommer initialt ofrånkomligen att öka trycket på ekosystemen, ty även tillverkningen av solceller, vindkraftverk och elbilar kräver exploatering av naturresurser. Därför måste det samtidigt ske en radikal nerväxt på en rad områden där det nu produceras och konsumeras för mycket meningslöst skräp.

14/ Du går aldrig bara på en gata. Du går på en planet. Känn det och du förändras en smula.

15/ Glöm skrytsamma miljöprofeter i dyra kostymer. Världen över är det låginkomsttstagarna – oavsett vad de råkar ha för syn på klimatfrågan – som är de sanna miljöhjältarna eftersom deras fotavtryck i biosfären är små. De som städar de kongresshallar där klimatkonferenserna hålls, de som serverar i matsalarna där klimatforskarna äter, de som kör taxibilarna till hotellen där klimatdelegaterna bor, de är de viktigaste förebilderna till en hållbar framtid.

16/ Jag tänker mig alltid Jesus som praktiskt taget koldioxidfri. Vilken retlig person denne fattige man skulle vara i varje parlament, varje bolagsstyrelse.

17/ Låt dig inte lamslås av de alarmerande klimatrapporterna. I de modeller som forskarna arbetar med räknas aldrig de plötsliga omvälvningarna i det mänskliga medvetandet in.