Jag har en dröm. Orden är evigt sammanknippade med Martin Luther King, mannen som kom att bli en symbol för medborgarrättigheter genom sitt passionerade och lidelsefulla ledarskap. Och talet, det har blivit en milstolpe i raspolitikens historia.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men talet stärker även andemeningen i en utopisk dröm. Drömmen om ett solidariskt och inkluderande samhälle. En dröm som ännu är inte uppnådd.
De kvardröjande spåren av rasismen är en stor utmaning för vårt hopp om en nation och en värld som lever ut sina mest omhuldade värden – frihet och rättvisa för alla. Fortsatta incidenter som rör rasmotsättningar, påminner oss om att hat och fientlighet fortfarande gror och växer. Misstankar ligger under ytan av många interaktioner.
I det svenska samhället speglas detta numera genom heta debatter om identitetspolitik. Rubriceringar med kulturella och etniska förtecken viner genom luften. Det är svårt att förstå anledningen till att politiska ungdomsförbund och vissa partiledningar står överst på den identitetspolitiska barrikaden. Resultatet blir att den svenska regeringens retoriska glidning och tvetydighet banar vägen för, och legitimerar, relativiseringen av människovärdet. Identitetspolitiken driver väljare in i Sverigedemokraternas armar och utmanar den socialdemokratiska välfärdsmodellen. Rädslan för att identitetspolitiken ska användas som för att i svepande ordalag angripa minoritetsgrupper har resulterat i en tystnadskultur.
Det är en befogad oro. Men politiker som instämmer i kritiken mot identitetspolitiken förbiser skolsegregation, ökad ojämlikhet och fortsatt mittenorientering av socialdemokratin. Det finns strukturer och normer inom många partiledningar där kön, klass, sexualitet och ursprung skapar fördelar för vissa och missgynnar andra. Därför är det viktigt att inte reducera kritiken mot identitetspolitiken enbart som ett sätt för grupperingar att söka efter, alternativt befästa, makt. Identitetspolitik som fokuserar på normkritik synliggör de strukturella och normativa problem som hindrar den svenska politiken från att skapa förutsättningar och aktivt arbeta med frågor gällande arbetet för antidiskriminering och jämlikt bemötande. Identitetspolitik i denna mening är viktig för att kunna stärka det politiska arbetet med ett intersektionellt perspektiv som gynnar alla.
Att upptäcka sin identitet och förverkliga den delvis öppet och delvis internt genom kontakt med andra är nödvändigt för en erkännande individuell politik. Förhoppningsvis är de politiska utspelen förankrade i en ny färdriktning inom den svenska politiken. Mot ett solidariskt samhälle. Mot ett inkluderande samhälle. Drömmens samhälle. För alla.