Året var 2008, jag skulle handla på Lidl och hade bara 300 kronor kvar på kontot. Bakom mig gick en ny vän, hen var tyst men registrerade varje vara jag tog upp, med en sträng örnblick. När jag tog upp ett paket vårrullar så frågar hen med en skälvande stämma: ”Ska du verkligen köpa det där? Den innehåller faktiskt palmolja!”. En kort tid därefter tog min nya bekantskap med mig till en ekoreko-affär för att visa mig hur man handlar på ett hållbart sätt. Skulle jag ha handlat där, så hade jag bara haft råd att äta ekologiska frukostar resten av veckan. Min nya vän bodde fortfarande hos sina akademikerföräldrar, i en gentrifierad stadsdel, som befolkas huvudsakligen av kulturell medelklass. Så jag skrockade lite för mig själv när vi gick ut från affären och tänkte: ”vänta du bara tills du flyttar hemifrån!”. Jag trodde att hens beteende är något man växer ifrån, i dag vet jag bättre. Ju äldre medvetna människor av den här typen blir, desto värre blir deras uppläxningar. Det här var bara början.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Fairtrade-varor, ekologiska livsmedel och liknande i sig är inte dåligt, tvärtom. Har man råd, så tycker jag definitivt att man ska köpa sådant. Problemet är bara att det goda samvetet har blivit en klassfråga. Enligt mig så har den hållbara konsumtionen blivit vår tids avlatsbrev. I dag kan den som har råd, köpa till sig identiteten Den Medvetna Konsumenten™ som är miljörörelsens version av Bruce Willis, i valfri actionfilm där han är hjälten. Tyvärr så tror vissa i den här gruppen att deras livsstil ger dem rätten att döma folk som saknar möjligheten att välja Det Rätta Alternativet. När det väl kommer till kritan så är Den Medvetna Konsumenten™ trots sin enastående medvetenhet, skrämmande omedveten om hur privilegierad hen är.
Mycket har dock förändrats sedan 2008. I dag kan man hitta ekologiska och Fairtradevaror på Lidl. Jag behöver inte åka till en dyr ekoreko-affär för att handla ekologiska livsmedel, för lågprismärket Garant på Willys nere på torget levererar fett mycket på den fronten. Även Coop har gjort sina ekovaror mer tillgängliga pris- och utbudsmässigt. För att inte tala om hur om stort det vegetariska utbudet har blivit i mataffärerna. Annat var det för 11 år sedan när jag blev en vegetarian. Denna positiva utveckling har gjort det aningens enklare för vanliga dödliga att leva hållbart. Men Den Medvetna Konsumenten™ ser fortfarande förebrående på de som inte kan välja lika mycket rätt som hen. För det räcker liksom inte bara med att köpa den ekologiska ketchupen, nej så roligt ska vi inte ha det! Den Medvetna Konsumenten™ tycker att min kompis som är ensamstående och dubbelarbetande småbarnsmamma, ska göra sin egen ketchup av sina ekologiska tomater. Annars kommer hennes barn att bli en radioaktiv mutant, som kommer att frambesvärja domedagen.
Det är lite sorgligt att se hur Den Medvetna Konsumenten™, som i begynnelsen drömde om ett rättvist samhälle, har blivit någon som snarare bidrar till ökad segregation. För i slutet av dagen orkar man inte bli ständigt tillrättavisad av Den Medvetna Konsumenten™, som i sin tur hellre umgås med likasinnade, för då slipper hen störa sig på alla som inte är duktiga som en själv. Men här är grejen, ett splittrat samhälle är minst lika giftigt som ett bekämpningsmedel. Inte ens om man handlar sina grönsaker från självaste Edens trädgård, kommer man att kunna rädda omvärlden från den alienation som ens egen välmening har skapat. Jag tror att Den Medvetna Konsumenten™ bör rannsaka sitt samvete, lika noggrant som då hen läser igenom innehållsförteckningar. Framför allt måste hen fråga sig själv hur hållbart det egentligen är att klanka ner på folk som också vill rädda världen, men som inte är lika privilegierade som en själv.
