Nic Grönvall var en moderat politiker som i början av 1990-talet krönte sin karriär med att bli Sveriges ”EES-kommissionär”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För de som inte minns: EES var det avtal där Sverige gav upp sin suveränitet och lovade att följa alla EUs lagar och regler. Först därefter fick vi svenskar folkomrösta om vi ville att svenska experter och ministrar skulle få vara med att besluta om reglerna eller inte.
Nic Grönvall var, liksom internationella företag vid denna tid, frustrerad över olika länders lagar som begränsade företagens handlingsfrihet och ekonomisk tillväxt i Europa. Han skrev en artikel i DN (1994-05-14) där han förklarade att demokratin var ”sjuk”. Det behövdes, skrev han, ”en ny typ av beslutsfattande där det demokratiska styrelseskicket ges något mindre utrymme.” EU var en sådan beslutsmaskin. Han lovprisar kommissionen som han menade ”utgör en kraftkälla” och ”en byråkrati som kan agera utifrån stor integritet, stor sakkunskap och visioner som inte är tyngda av gammaldags ideologier.”
När Håkan Juholt 2017 i en intervju förutsåg att det som återstår av demokrati i Sverige snart skall reformeras bort och ersättas med expertstyre eller diktatur var det få som ville diskutera hans argument, men fler som talade om att han borde hålla tyst.
Ändå är denna debatt aktuell. Idéerna om att folkbildning skall göra alla medborgare förmögna att vara delaktiga i samhällets utveckling är borta. Politiker uppträder som politiska entreprenörer för vilka medborgarna är kunder man säljer budskap till. I Sverige har Socialdemokraterna och Centern, som brukade vara de stora medlemspartierna, sålt sina tidningar och förlorat många av sina medlemmar.
Partiernas årsmöten har därför blivit mer av personalmöten. Där möts avlönade befattningshavarna istället för de engagerade ideella medlemmar man tidigare haft många av. Denna skattefinansierade politikerklass är allt mindre respekterad.
Det är inte bara EU som har inskränkt den representativa demokratin. Internationella handelsavtal begränsar också vad nationella parlament kan besluta om: Flygbränsle får inte beskattas. Gifter får inte begränsas om det hindrar frihandeln. Förbjuder man farlig verksamhet så kan företagen kräva skadestånd.
Dessa överdemokratiska regler är ofta krångliga och svårtolkade. Ingen kan förutse hur de skall tolkas. Beklämmande blir det när politiker svarar medborgare att man håller med och vill samma sak. Men, säger man, om vi beslutar som ni vill kommer EU inte bara stoppa det beslutet utan tvinga oss att försämra de regler vi redan har.
Miljörörelsen har anklagats för att vara odemokratisk genom att ställa miljöintressen framför människors frihet och välmående. Trots att det just inom miljörörelsen finns många traditionella, demokratiska organisationer med intern debatt och omröstningar på årsmöten där ideellt engagerade fattar beslut tillsammans.
Men det finns exempel på att också delar av miljörörelsen talar för att begränsa demokratiskt beslutsfattande för att nå miljömål. Just nu är en aktuell politisk fråga om folkvalda i kommunerna skall ha rätt att stoppa byggandet av vindkraftverk.
För några år sedan ändrades reglerna för vindkraftverk. De regler man införde säger att kommunerna måste ge tillstånd för att man skulle få bygga. Lokala motståndsgrupper har skapat politisk osäkerhet som i några fall har kommuner väntat flera år med fatta beslut. De som investerat pengar i att förbereda projekt och söka alla tillstånd, betalar hela tiden för att vara redo att börja bygga. Politikerna som inte fattar beslut slipper ta ansvar inför väljarna.
På grund av att politikerna i några kommuner fegt fördröjt beslut på detta sätt, föreslår Energimyndigheten och Naturvårdsverket nu att lagen skall ändras så att kommunerna inte längre kan stoppa vindkraftsprojekt. Problemen med minskad demokratisk kontroll, menar myndigheterna, hanteras genom att verkliga miljöproblem hanteras av nationella myndigheter och miljödomstolar.
Man borde nog nöjt sig med att föreslå att politikerna i kommunerna skulle vara tvungna att fatta beslut inom rimlig tid, och kanske att de skulle motivera besluten. Då skulle väljarna ha demokratisk kontroll.
Visst är det värre att svenska företag genom Timbro ger ut en bok, som heter ”Against democracy” i original, i Sverige under den bara lite mindre antidemokratiska titeln ”Efter demokratin”. Men det är många andra krafter i samhället som med goda föresatser, i många små steg, håller på att avskaffa de folkvaldas makt.
Den självsäkra elitens otålighet över att folk och folkvalda är dumma kunde leda till att man satsade på folkbildning, utbildning och att förklara.
Den inbillade elit som istället tycker att de är så intelligenta att de skall få bestämma ändå, kan ju ha fel och göra världen till ett helvete.
Därför att demokratisk kontroll viktig. Till och med viktigare än en snabbt utbyggd vindkraft.