Men det är inte bara socialister och gröna som borde höja rösten. Nog borde väl socialliberaler också kunna stå upp? Men istället för att räta på ryggarna har de glidit in i den tankefigur som skapats av den sentida kapitalistiska globaliseringens stridshingstar. Alla socialt anständiga krafter har, som det tycks, gett upp av rädsla för att utmålas som ”bakåtsträvare” eller sorteras i samma fack som suspekta figurer som inte drar sig för att vifta med rasistanfrätt nationalism och främlingsfientlighet.

Demokratiskt grundat motstånd mot de globala intressen som är mer intresserade av kapital än av människor är nödvändigt om vi inte ska urholka det vi lärt känna som demokrati. De som jublade, med demokrati och fungerande marknad som argument, när den reellt existerande röda planekonomin i de gamla kommuniststaterna slogs ut väljer nu att blunda när en blå, kapitalistisk, planekonomi växer fram - där allt fler beslut tas i slutna styrelserum i allt större konglomerat. Vilket ju de facto blir följden av hur globaliseringen under den sentida kapitalismens fungerar. Ägandet sugs stegvis in i allt större koncerner och finanskonglomerat. Det har ingenting med reellt fungerande mångfaldig marknadsekonomi att göra, vilket marknadsekonomins företrädare blundar för. Visst är det lustigt att de som tidigare förnekat Marx analys om hur ägande sugs upp numera är de som stolta bekräftar den förhatliges analyser.

När dessa rader skrivs har Capio - vars verksamhet utgörs av ”affärsområden” (citat från Capios hemsida) som bland annat består av S:t Görans sjukhus i Stockholm och ett hundratal vårdcentraler – sålts till det franska bolaget Ramsay Générale de Santés vars majoritetsägare är det australienska bolaget Ramsey Health Care som i sin tur ägs av Ramsey Holding. Ramsey Health Cares näst största ägare är således en bankkoncern. Själv ska jag gå på bio ikväll, biografen som tidigare gick under namnet SF (Svensk Filmindustri) ägs av Nordic Cinema Group som ägs av det amerikanska AMC Theatres som ägs av det kinesiska konglomeratet Dalian Wanda.

Förmodligen kommer jag att köpa en påse M – det är lite av tradition – från Marabou som ägs av Mondelez International och kommer att sen kväll ta mig hemåt i en lånad (i bemärkelsen lånad, inte stulen) Volvo vars majoritetsägare är kinesiska Zhejiang Geely Holding Group som till 90 procent ägs av Li Shufu vars ägande är registrerat på Jungfruöarna. Och det här låter de politiska makthavarna ske! Är de dumma i huvudet? Fattar de inte vad konsekvenserna blir när allt mer ägs och domineras av fåtalet?

Stora globala äganden innebär makt över produktion, livsstilspropaganda, konsumtionsmönster och därmed också över allt större del av samhällsutvecklingen på bekostnad av demokratiskt valda församlingar. Den som inte ser detta är ideologiskt förblindad. Ska vi värna demokratin måste vi ha en balanserad syn på globaliseringen. Kosmopolitiska värderingar om frihet för människor måste balanseras av kritik och åtgärder riktade mot friheten för kapital att gå på tillväxtjakt varhelst det önskar. Kritik av maktförskjutning från demokratiskt valda församlingar till kapitalvalda måste skärpas.

Maktförskjutning är ju i sig är en del av globaliseringens problematik. Ekonomiskt starka parter ges utrymme på bekostnad av politiskt valda församlingar. En individ, en röst väger allt mindre än ägandet av dollar inmatade i datorer. Den otyglade globaliseringen urholkar manöverutrymmet för demokratiskt valda församlingar att ta beslut. Detta är djupt bekymmersamt. Vi måste befria oss från den globaliserade sentida kapitalismens makt över människor på liknande sätt som människor befriade sig från makteliter i länder som Östtyskland. Det har inte med inskränkt nationalism att göra, det har med demokrati att göra. Därför borde röda och gröna politiker driva opinion, inte fega ur. Ge inte de bruna krafterna den segern.