Demirok är stressad. Anonyma källor i partiet hävdar att förtroendet är ifrågasatt. Sådär brukar det låta i ett parti, när kupper planeras. 

Centerledarens låga förtroendesiffror gör att hans motståndare vädrar morgonluft. Och att SD går som tåget i gamla centerfästen på landsbygden.

Men hotet kommer också från ett annat håll. När jag på en gruvkonferens träffar centerpartistiska Östersundspostens politiska redaktör Marcus Åsling är det en annan person han är rädd för: 

Amanda Lind. 

– Centerpartisterna är livrädda för henne. Deras riksdagsmandat hänger på att de lyckas hantera henne, säger han. 

Hans kollega på Östersundsposten, Karin Källström, har varit inne på samma spår. Hon beskriver hur Amanda Lind under sin tid i Härnösands kommunpolitik "åt centerpartister till frukost". Och att Amanda Lind när hon pratar om landsbygdens utmaningar många gånger låter förvillande lik en centerpartist.

Demirok hade nog gärna talat på gruvbranschens konferens. Han har tappert rest runt på den svenska landsbygden, för att skaffa sig förankring bland kärnväljarna. Själv är han uppväxt i en förort till Stockholm och har varit kommunalråd i Linköping.

Men det var istället Amanda Lind som bjudits in. Kanske intentionen var att få en kritisk röst, någon som inte talade för hemmapublik.  Men hon inledde sitt tal med orden: 

"Min morfar Torbjörn var gruvarbetare. Sedan startade han en mekanisk verkstad i Mensträsk och Norsjö i Västerbotten, för att tillverka gruvutrustning."

Demirok har 99 problem just nu. Ett av dem är att ett en miljöpartist är mer bekväm med att namedroppa Mensträsk och prata om gruvor.