BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det andra slaget är ideologiskt. Vi har en retorik hos högerextrema som de yngre generationerna senast fick läsa om i historieböckerna. Det språket och den politiken sätter sig långsamt och förflyttar gränser vi länge har tagit för givet, och vad frihet egentligen betyder. Låt oss titta lite på det. 

I år vill Sverigedemokraterna tåga på första maj. De har tidigare velat avskaffa första maj som helgdag men när det inte gick så tänkte de väl – varför inte göra lemonad och ha ett eget tåg med Björn Söder som talare? 

Första maj är en socialistisk tradition. SD för en ekonomisk politik som är långt närmare våra partier till höger. Men det faktum att det är arbetarrörelsens dag stoppar i och för sig inte heller Kristdemokraterna, som tydligen också viftar med sin blåvita flagg samtidigt som röda fanor demonstrerar runt om i landet. Att få tåga på första maj samtidigt som man har en politik som slår hål i arbetsrätten är väl okej. Det är ju yttrandefrihet. 

Samtidigt förs fortfarande en diskussion kring huruvida en högerextrem tidning ska få ställa ut på bokmässan i Göteborg. Ett drygt hundratal författare och journalister bojkottar i år mässan för att den ger utrymme åt en tidning med rasistiskt innehåll. Bokmässan menar att det är viktigt med yttrandefrihet. 

Och så har vi Almedalen. En plats som förvisso slutade vara ”folklig” för ett bra tag sedan, men som ändå står för någon slags öppenhet och närhet till både beslutsfattare och journalister. I år vill Nordiska motståndsrörelsen vara med och mingla. Det är ett gäng nationalsocialister som hyllar Hitler och förnekar förintelsen. Polisen säger att deras ansökan ändå kommer att beviljas. Kanske med någon hänvisning till yttrandefrihet. 

Men den sortens yttrandefrihet leder till många människors rädsla och begränsningar att röra sig och känna sig trygga. För den som inte har känt en obehaglig klump i magen över utvecklingen är det dags nu. För yttrandefriheten är inte värd något om den används för att skydda odemokratiska krafter. Och samtidigt som de mest extrema krafterna normaliseras ser vi demokratiska och medmänskliga krafter tryckas tillbaka. 

Vi trodde aldrig att Trump skulle vinna i USA, att Front National var ett seriöst alternativ för fransmän eller att SD skulle bli så stora här. Men vi trodde heller aldrig att vår rödgröna regering i Sverige skulle föreslå fotbojor på papperslösa eller splittra familjer på flykt. Det är det sistnämnda som är mest skrämmande med normalisering av extrema ideér, de tar sig in på ställen vi trodde var immuna. 

Men om högerextremismen vill visa sig på första maj, och alla andra dagar, så måste vi visa att vi är fler. På gator, på internet och i politiken. Och det gör de röda kampdagarna mer angelägna och viktigare än någonsin.