Den 8-10 november äger Mänskliga rättighets-dagarna rum i Göteborg. Det blir andra gången vår stad är värd för denna konferens som är Nordens största och viktigaste samling kring FN-konventionerna. Dessa erkänner grundläggande rättigheter för varje individ i världen. Konferensen är väl värd ett besök… inte minst för att vi behöver förtydliga rättighetsperspektivet snarare än välgörenhetsperspektivet (vare sig välfärden bedrivs i offentlig eller frivillig regi) i vårt sätt att se på varandra i samhället. Inte för att en solidarisk känsla och vilja att göra väl för andra på något vis är fel som motiv. Men i grunden är varje människa bärare av rättigheter. Vi ska som medmänniskor ställa upp för varandra, för att det är just värnandet av dessa rättigheter som skiljer oss från andra djur.
De mänskliga rättigheterna ska värnas och förverkligas överallt – även här i Göteborg. Det är bland annat därför som stadens förvaltningar och dess högsta ledning måste bli bättre på att arbeta utifrån ett MR-perspektiv. Signalerna om sänkta ambitioner i Göteborgs arbete utifrån mänskliga rättigheter, som en följd av minskad ekonomisk prioritering av området, är inte vad som behövs om de styrande menar allvar med att uppnå en hållbar utveckling.
Ekonomisk ojämlikhet, som i extrema fall leder till att människor tigger på våra gator, ska motverkas för att människor har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för sin egen och sin familjs hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster. Att förbjuda tiggeri utan att samtidigt arbeta för att den enskildes rättighet ska säkras är långt ifrån att jobba rättighetsbaserat.
Vårt land, som är lyckligt lottat med demokrati och fred, ska vara öppet för människor som flyr krig och förtryck, för alla människor har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Familjen är den (…) grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd enligt FN:s konventioner. Hur kan vi då sätta upp regler som förhindrar familjers återförening i vårt land?
Kvinnor har rätt till lika lön, inklusive förmåner, och till likabehandling vad beträffar arbete av lika värde som män. Hur kommer det sig då att vi trots detta accepterar att kvinnors löner ligger lägre än mäns? Inte ens inom LO-förbunden sträcker sig tydligen solidariteten tillräckligt långt för att respektera denna mänskliga rättighet, eftersom samverkan mellan förbunden nyligen sprack på just denna punkt.
Och självklart måste barn få rätt att gå i skolan här, även om skoltiden inte ens varar hela året. Denna rätt gäller även barn till fattiga EU-invånare! Såväl (S)-ministrar som lokala moderater har tappat rättighetsfotfästet i den här frågan. För konventionerna är glasklara när de slår fast att varje barn har rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall särskilt (…) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig(…) för alla. Heder åt rödgrönrosa, med stöd av (FP) och (KD) i Göteborg i denna fråga.
De mänskliga rättigheterna är definitivt på riktigt och förverkligandet eller kränkandet av dem sker i nuet och lokalt, i Göteborg och på varje annan plats på vår planet. Rättigheterna är inte heller ett smörgåsbord där vissa kan väljas och andra väljas bort. De är en helhet. Och varje människa är bärare av dem.
På söndag startar MR-dagarna i Göteborg… vi har alla god anledning att gå dit och se vad som kan skilja oss från de andra djuren.
