Under de senaste dagarna har olika muslimska välgörenhetsorganisationer i Storbritannien fått brev från banken HSBC, som vill profilera sig som ”världens lokala bank”. I brevet står det att banken inte längre vill ha organisationen som kund och kommer att stänga ner deras konton. Utan någon som helst förklaring. Muslimer i Storbritannien är rasande och anklagar banken för islamofobi och HSBC slog ifrån sig det genom att säga att stängningen av kontona inte berodde på diskriminering av etnicitet eller religion. HSBC sysslar inte med sådant, helt enkelt.

Men fortfarande väntar människor på svar.

Anas Altikriti, grundare av den muslimska tankesmedjan The Cordoba Foundation, har fått besked om att hans, hans frus och hans barns, 12 och 16 år gamlas privata konton ska stängas. Även där utan en förklaring. Altikriti gick ut på Twitter och skrev ”Den enda förklaringen jag kan komma på är mitt arbete för Palestina och Gaza. Om så inte är fallet så uppmanar jag HSBC att förneka det.”

Är det en konspiration eller ett faktum? Det kanske inte ligger så långt ifrån sanningen. Brittiska banker har tidigare stängt ner konton tillhörande muslimska organisationer. Också då samtidigt som Gaza varit som mest utsatt. 2012 fick den muslimska välgörenhetsorganisationen Islamic Relief sitt konto nedstängt av banken UBS. De passade även på att blocka alla donationer till organisationen. Islamic relief svartlistades, även där utan förklaring. Under 2012 bombades Gaza av Israel under deras Operation Pillar of defence.

2008 stängde Barclays bank ner Ummah Welfare Trust, en välgörenhetsorganisation som fokuserar på att ge bistånd till föräldralösa barn i bland annat Mellanöstern. Likaså utan en förklaring. Det året bombades Gaza av Israel under Operation Gjutet bly.

Nu kan det väl vara så att de muslimska organisationernas frysta tillgångar samtidigt som människor mördas i Gaza bara råkar vara ett sammanträffande. För även när Gazas gator inte fyllts med döda kroppar så har tillgångar frysts. Även här i Sverige.

Kort efter 11 september 2001 frös man tillgångarna till Al-Barakaat-nätverket och även de privatpersoner som organiserade det. Inte förrän 2009 ströks de från FN:s terrorlista. Mellan de åren fick Ahmed Yusuf som arbetade med det svenska Al-Barakaat inte söka jobb och hela familjen fick gå på socialbidrag.

2003 beordrade USA att svenska välgörenhetsorganisationen Al-Aqsa spannmålsstiftelses tillgångar skulle frysas. 2006 greps även grundaren Khaled Alyousef för brott mot terrorlagstiftningen men friades i både tingsrätten och hovrätten. Pengarna man samlade in gick till humanitära ändamål på Västbanken och Gaza.

Många muslimska välgörenhetsorganisationer tycker sig uppleva en större övervakning av deras verksamhet sedan 2001 och ”kriget mot terrorn” inleddes. Kriget mot terrorn visade sig vara ett krig mot muslimer som fortsätter än idag. En del av kriget är att slå mot muslimers solidaritet med utsatta. Att på ett effektfullt sätt se till att vi muslimer inte kan hjälpa våra bröder och systrar i nöd. Vi förväntas stå vid sidan och bara se på när döda barn stoppas i frysboxar med klistermärken med olika glassorter för att sjukhusen är antingen sönderbombade eller överfulla. Vi förväntas vara passiva när spädbarn dras ut ur sönderbombade byggnader. Vi förväntas rycka på axlarna när människor förlorar alla sina familjemedlemmar på ett ögonblick.

För det räknas som att vara farligt nära det man vill definiera som terrorism. Solidaritet bland muslimer är idag farligt. Solidaritet bland muslimer är terrorism.

Därför kommer de undan, gång på gång.