Johnny Magnusson (M) är styrelseordförande i Västra Götalandsregionen och skäms som vanligt inte för sig. Han säger nu att S och SD får gå samman och stoppa de blågröna, men att det inte är troligt.
Hans tvivelaktiga uttalanden i sammanhanget har varit en strid ström. 2015 tyckte han inte att sjukhusen saknade pengar utan skulle klaras upp med åtgärdsprogram. När regionen 2016 fick 1,6 miljarder i överskott samtidigt som vårdköerna ökat konstaterade han i GP att ”Det är i överkant. Har vi sådana resultat årligen så tar vi ut lite för mycket skatt, men det verkar som en engångsföreteelse. Så det är bara att tacka och ta emot”. Inte bara oppositionen utan även revisionen kritiserade styret då.
2017 kallade han en upprörd debatt om Sahlgrenskas akutmottagningar för ”befängd” och menade att det inte var så farligt.  
Och i en debattreplik i GT mot Håkan Linnarsson (S) och Ann-Sofie Hermansson (S) anförde han nu strax innan valet likt en naken kejsare att det går bra för Sahlgrenska.

”SU gör ett fantastiskt förändringsarbete och det ger nu resultat med bättre arbetsmiljö, färre sjukskrivningar och fler behandlade patienter.”

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I fredags kunde vi i ETC Göteborg berätta att sjukhusets personal kvalificerade den gångna sommaren som den värsta hittills. Då var det som bekant inte bra innan. Kommunalföreträdare larmar om att de väntar sig att kollegor säger upp sig. Och Vårdförbundets medlemmar har också känt sig otillräckliga på grund av överbeläggningar och fler sysslor än de mäktat med.

– De har upplevt att belastningen är större än de resurser de har. Det finns personal som har mått dåligt, gråtit och känt sig otillräckliga, sa Annika Wettergren på Vårdförbundet.

Under 2017 gick Sahlgrenska back med 325 miljoner kronor. Det var det femte minusåret i rad. I år har flera områden inom sjukhuset fått anställningsstopp, pengarna skulle fångas in genom att ytterligare pressa personalen.
Johnny, vad gör du?

Regionpolitik rör inte bara vården, men det är den som verkligen är på liv och död. Och här har regionstyret misslyckats.
De största förlorarna är Miljöpartiet. Kanske följer rösttappet för de gröna i regionen med den allmänt deppiga trenden för Miljöpartiet, men det hjälps inte. Med minskade 3,7 procent står de för det största tappet och därtill utgjorde det en ordentlig del av den gröna kakan, nu är de nere på 4,6 procent.

I blockpolitikens tidevarv var det kanske inte ett genidrag att ansluta till de blå i regionen. Med röd anstrykning på riksplanet och i Göteborg kan man anta att ganska många av dem som röstade på MP 2014 trodde sig rösta på den rödgröna sidan.

S har i regionen samarbetat både med V och MP, samt med C och L. Med reservation för att vi ännu väntar på de slutgiltiga regionresultaten så visar de preliminära siffrorna att S är största parti och att de tillsammans med V och MP tillsammans har 41,2 procent, mer än de skulle ha med C och L. Alliansen får 40,7 procent.

Kan mittenpartierna tänka sig att lämna det uppstyckade Alliansprojektet som framförallt gynnar M och gå i en mer socialliberal riktning? Inte omöjligt. Kan de släppa sin hopplöst ouppdaterade inställning till V för att ge patienterna och personalen en ny chans? Hoppas kan man ju alltid.
Vad som är mer troligt är att Miljöpartiet avblåser sin borgerliga utflykt på regionnivån och ansluter till S.

Alla kan göra fel, men felbehandlingen som Sahlgrenska utsatts för under allt för lång tid är helt oacceptabel. Ställ upp för dem som är beroende av offentlig vård och personalen i den. Någon som ser vad som händer måste ta ansvar för framtiden.