Jag gillar att ha en analog kalender med hårda pärmar, riktiga papper och vettig layout. Jag vill liksom hålla det kommande året bokstavligt talat i mina händer. Bland alla högtider, namnsdagar och semestrar kan man hitta fantastiskt många temadagar. Vi har exempelvis Internationella musarmsdagen den 28 februari, en dag som antagligen är mest aktuell för i-landsmänniskor. Ett annat exempel är Sjusovardagen den 27 juli, som tydligen har sitt ursprung cirka 200 år före Kristus. True Story! Vi har även hela elva temadagar som är matrelaterade. De har en synnerligen varm plats i både mitt hjärta och mage. Det finns rätt många knasiga temadagar, men också en hel del viktiga. Dagar där man hedrar dem som har lidit av orättvisor, belyser olika sjukdomar och hyllar dem som har kämpat för mänskliga rättigheter. Men den viktigaste dagen under 2014, sedd utifrån ett globalt perspektiv var enligt mig den 15 november, Palestinas nationaldag.
Under hösten erkände den svenska regeringen staten Palestina. Med anledning av detta gratulerade kungen palestinierna på deras nationaldag i år. För oss svenskar är vår egen nationaldag oftast ingen big deal. Personligen hyllar jag hellre Sverige året runt, genom att kämpa för att behålla den öppenhet som den svenska kulturen är känd för. Men det känns ändå rätt gött att ha en nationaldag. Just in case liksom. Om någon i Sverige någonsin försöker förtrycka andra människor, kan jag under nationaldagen påminna vederbörande att sann svensk kultur bygger på medmänsklighet, solidaritet och en strävan att skydda utsatta människor oavsett vart de kommer ifrån. Och jag hade under vår nationaldag firat att jag därför aldrig kommer att behöva fly ifrån Sverige.
Vi må ha fascism i vår riksdag och vi är långt ifrån att ha ett rättvist samhälle. Men jag behöver aldrig någonsin vara rädd för att drabbas av det ofattbara förtryck som är en palestiniers vardag. Inga fascister kommer att bomba mitt bostadsområde bara för att jag är svensk. Dessa är rättigheter som vi tar för givet. Men jag kan lova er, om dessa togs ifrån oss, hade fan nationaldagen varit viktigare än självaste julafton för mig. Därför är det så viktigt att både kungen och svenska riket har uppmärksammat staten Palestina. För oss är vår nationaldag bara en ytterligare dag i våra analoga och digitala kalendrar. Men för palestinierna och omvärlden är Palestinas nationaldag kanske den enda dagen på året där det palestinska folket har, åtminstone på papperet, rätten till sitt eget land.
Sverige är ett land som har lyxen att kunna uttala sig om globala orättvisor och komma undan med det. Att stå upp för ett förtryckt folk kan i allra värsta fall leda till en diplomatisk kris eller något liknande. Israel kommer liksom inte bomba oss sönder och samman för att vi stod upp för palestiniernas rättigheter. Låt oss utnyttja detta till max. Varje sida i våra kalendrar är en ny chans att göra skillnad, både i det stora och lilla. Låt oss under 2015 se till att den största skillnaden vi gör globalt, blir den att det palestinska folket en gång för alla får ett värdigt liv i sitt eget land.
