Bokföringsbrott är mycket svåra att bevisa. Ingen ledande kapitalägare är så klanting att man inte köper korrekt bokföring. Däremot kan bokföringen alltid svaja jämfört med verkligheten eftersom den kan använda olika ”värderingsmodeller” för vad en post ska vara värd. Om man värderar att en förlustverksamhet i själva verket snart är en vinstverksamhet ska det mycket till för att lyckas få det till svindleri. Alla bolag gör nämligen så. Framförallt alla banker.
Värderingar i en bank bygger alltid på modeller som i sin tur bygger på ”riskanalyser” som i sin tur beror helt på läget i omvärlden. Om HQ:s affärer var svindleri – vad var då Swedbanks affärer i Lettland, eller Nordeas? Det enda som skiljer uppstickarbanken från storbankerna är att den förra kunde sättas åt av Finansinspektionen (Fi), medan de stora får fortsätta då de är för stora för att falla.
Det betyder ju inte att Mats Qviberg med flera inte är svindlare.
Det betyder bara att svindleri är okej.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Genom bankens trading-verksamhet och börsspekulationer kunde man visa höga vinster genom att spela högt. När börskraschen kom försökte banken spela ännu högre för att återhämta det som gått förlorat. OM börsen hade stigit så hade ingen klagat. Nu föll den och Fi försöker statuera exempel med åklagarens långsamma åtal. I sex år har det hållit på.
40,3 miljoner får skattebetalarna nu skicka till advokaterna.
Och Qviberg med flera kan stämma staten för det förtryck de kommer hävda att de utsatts för.
”En människas livsverk har slagits i spillror”, säger Qvibergs advokat.
Men när man spelar med andras pengar är det väl snarare deras livsverk man krossar, inte sitt eget.
Det stora problemet med Finansinspektionen är att de regelverk man sätter upp i princip gör det omöjligt för någon att starta en bank. Småbanker (som JAK) tvingas till kontrollrapporter som tar enormt stor del av budgetarna, men för storbankerna är de nya administrativa pålagorna bara att skicka vidare till kunderna. För småbanker blir administrationen istället enorm i förhållande till pengarna som förvaltas.
Det här är ju medvetet. Fi strävar efter att bevara en bankstruktur där i praktiken en kartell har hand om svenska folkets pengar. Orsaken påstås vara ”risk”.
Men den friande domen mot HQ visar att risken ligger i själva banksystemet. Ägare kommer alltid undan och inte ens styrelser eller ansvariga chefer är åtalbara.
Allt skyddas av staten som inte klarar av att få de värsta spelarna fällda.
HQ-härvan kommer fortsätta. De nya ägarna stämmer de gamla, men det målet handlar bara om girighet och har inget med offentlig makt och kontroll av banker att göra.
Att banker överhuvudtaget får spela på börsen visar hur sjukt systemet är.
Domen är bara en bekräftelse på att det är okej.