Vi satt i ett mötesrum på EU-parlamentet. En grupp med ungdomsarbetare och kommunanställda fick en introduktion till EU. Hur beslut tas, vem som tar dem och hur våra parlamentariker tycker. En av parlamentarikerna vi träffade var Marit Paulsen från Folkpartiet. En kvinna som många gånger beskrivits som en person som, även om man inte håller med henne så kan man inte hjälpa att gilla henne på grund av hennes kvickhet, charm och ärlighet. Hon berättade om sina hjärtefrågor som var djur och jordbruk. Det var egentligen inte för att lyssna på jordbruk som vi var där men vi satt alla tyst och lyssnade. Några ställde frågor, andra antecknade.
Till en början kan hon ha låtit som en både djurrätts- och Greenpeaceaktivist som hon pratade om vikten av att se till så att både djur och natur har det bra.
Hon började komma in på TTIP, frihandelsavtalet mellan EU och USA. Det finns mycket problem med avtalet i sig som jag inte kommer att gå in på just nu för att det är alldeles för stort. Men hon nämnde det i diskussioner om att ta in kött ifrån USA. Och sedan kom vi in på det – den klordoppade kycklingen. Ett ämne som kommit och gått i svensk media sedan 2008. Alltså. Kycklingar som doppas i en balja full med klordioxidlösning för att ta bort salmonella och andra bakterier.
Eftersom hon är för frihandelsavtalet är hon självklart också för att kycklingen snarast ska börja säljas i affärer runtom i hela Europa. Hon skojade om att vi inte borde vara så rädda. Att man i USA är minst lika rädda för vårt kokött på grund av galna ko-sjukan.
Och hon berättade att kycklingen kommer att märkas med att den doppats i klor. Och sedan kan konsumenten själv välja om hen vill köpa den i affären eller inte. Där kom den. Den liberala valfriheten. Såklart. Den som står över allt annat.
Jag räckte upp handen för att ställa en fråga. Det var inte en fråga för att försöka sätta dit henne, utan av ren nyfikenhet. Min fråga löd:
”Vi vet alla att äta rätt, hälsosamt och framförallt rent är en klassfråga idag. Hur ska ni se till så att bra och ekologisk mat blir billigare och mer lättillgängligt för fattiga människor i EU än den klordoppade kycklingen?”
Jag visste inte hur känslig den frågan var. För där fick jag en utskällning som hette duga. Hon berättade att när hon var barn under andra världskriget var hennes dröm att vara mätt och fet och lycklig. Och här kommer jag och är otacksam för den maten vi får på våra hyllor (so what om den är full med gifter, hormoner och annat som människokroppen inte ska ha i sig). Och hur vågade jag ställa en sådan fråga när vi i EU är bigshots när det kommer till matsvinn?
Jag fick intrycket av att hon tyckte att jag var bortskämd. I andra länder där det finns riktig fattigdom hade man minsann festat loss på en klordoppad kyckling. Ja, tyvärr hade man väl det. Men att hålla två bollar i luften har väl inte alltid varit liberalers starka sida genom åren. Jag ställde ingen följdfråga eller argumenterade emot. Mina föräldrar hade lärt mig att respektera äldre och så upprörd som hon redan var hade det varit rent ohälsosamt av henne att reagera mer. Jag insåg också rätt snabbt att om detta är hennes argument så är det inte värt att diskutera.
Men idag ser det ut så att en del av kommissionärerna säger nej till att importera klordoppad kyckling. Men de ställer sig samtidigt positiva till TTIP, däribland vår kommissionär Cecilia Malmström (FP).
Så egentligen är det bara en fråga om tid. När TTIP går igenom kommer även kycklingen att stå på våra hyllor. Och amerikansk kyckling som är billigast att producera enligt SVT kommer stå paketerad i kyldisken med en stämpel där det står att den doppats i klor. Och föräldrarna som försöker få ekonomin att gå ihop och sätta mat på bordet för sin familj kommer inte ha det valet. De kommer att ta den klordoppade kycklingen för att det är det enda de har råd med. Och så ser verkligheten ut i Europa idag, vare sig man vill se det eller inte.
På flygbussen hem står vi fast i trafiken vid ett rödljus. En kvinna med en bebis i famnen går runt bland bilarna, knackar på rutorna och ber om mynt. Om hon någonsin kommer att få äta kyckling, vilken kyckling kommer hon äta då? Vilken kyckling kommer hennes barn att äta? Vilken kyckling har du råd att äta?
