Läs också: Ledarbloggen: Ta ut pengarna

Vi äger tillsammans statliga bolag som är värda runt 460 miljarder kronor enligt regeringens redovisning.

Det här är LKAB, Vattenfall, SBAB, Post Nord med flera kända bolag, typ Swedavia (flygplatser) Sveaskog, Infranord (vägar och järnvägar). Till det finns flera bolag som sysslar med krediter och utlåning av pengar liksom en del kulturbolag, och så självklart Telia och SAS som staten äger stora delar av via börsen.

Det här är fina bolag som du äger. De har bra jämställdhetsplaner och miljöplaner och transparenta styrregler och de går tillsammans med en fantastisk vinst. Bara Vattenfalls rörelseöverskott var 20 miljarder förra året.

När hela året är sammanräknat har statens bolag tickat in kanske 65 miljarder till oss alla.

Men det kunde varit mycket mer. Under Fredrik Reinfeldts år sålde vi ut bolag för mer än 160 miljarder, pengar som bland annat gick till finansiering av skattesänkningar. I det långa loppet har utförsäljningen betytt att vi får in mindre vinster eftersom de sålda bolagen självklart varit rejält lönsamma, annars hade ju ingen velat köpa dem.

När vi i Ekonomihandboken granskade privatiseringarna under flera decennier räknade vi fram en vinst för de nya ägarna på runt 350 miljarder kronor! Det var lönsamt att få ta över statens bolag.

Bara mellan 2005-2009 förlorade staten 124 miljarder i uteblivna vinster, det vill säga ungefär lika mycket som staten hade fått in vid försäljningen.

I dag jobbar det runt 160 000 människor i statliga hel– och delägda bolag. Före privatiseringsvågorna fanns 500 000 människor i statliga bolag och affärsverk.

Men vänta nu. Är inte Vattenfall och andra statliga bolag i kris? Nej, nej. Det där är desinformation där journalister blandar äpplen och päron och skriver av Vattenfalls pressmeddelanden istället för att läsa och tänka själva.

Bolaget omsatte 164 miljarder och gjorde 20 miljarder i överskott på rörelsen. Vi som kunder betalar mer för elen än vad det kostar att producera och leverera.

Men sen har Vattenfall sänkt värdet på sina kärnkraftverk och kolgruvor. Det betyder att man erkänner felinvesteringar, man har trott att den smutsiga elproduktionen var mer värd än den var. I praktiken har det liten betydelse så länge rörelsen går med överskott.

Att skriva ner ett värde betyder inte att man gör förlust på verksamheten.

(Tänk dig att du äger ett hus du betalt fullt ut och hyr ut det. Om hyran betalar mer än dina kostnader för huset så går du plus. Om sen bostadsmarknaden halveras och huset blir mindre värt, så går det fortfarande med plus. Bara om du ska sälja huset är det en förlust.

Men vi ska ju inte sälja Vattenfall.)

När borgare inte gillar statliga bolag så har det alltså inget med att de skulle vara tröga eller olönsamma. Det handlar bara om att man inte gillar den makt ägaren, det vill säga vi gemensamt, får. Därför försöker man ofta tillsätta styrelseledamöter från privata storföretag innan man börjar sälja ut (Marcus Wallenberg skickades in i LKAB:s styrelse förra mandatperioden, men lämnade sen när privatisering visade sig politiskt omöjlig).

Vad är fördelarna med statliga bolag?

För det första kan vinsterna spridas rättvist till alla. Det är inte bara de rika som får del av överskottet.

För det andra är statens bolag säkrare i kriser. När börsen havererar påverkar det statens bolag mycket lite. Nästa finanskris kommer bland annat hanteras genom att statens bolag fortsätter ticka på.

Men viktigast är att statliga bolag betyder ekonomisk makt som kan styras utifrån annat än kortsiktig vinst. Om vi äger skog tillsammans kan vi garantera att den inte försvinner, om vi äger järnvägen kan vi garantera att den ska binda samman hela landet.

Det betyder självklart inte att alla bolag passar som statliga sådana. Jag begriper inte poängen med statliga matföretag, klädföretag, bilföretag eller IT–bolag. Ska staten äga ska det finnas en fördelningspolitisk poäng med det eller handla om ett monopol som det är direkt farligt att lämna i giriga privata händer.

Men vilka nya statliga bolag behövs? (Jag lägger bankerna åt sidan här eftersom de nog automatiskt förstatligas vid nästa finanskris.)

Vad finns det för jätteproblem som kräver statligt ägande om det ska bli åtgärdat.

Läkemedel såklart. Den utpressning privata multisar bedriver mot patienter måste bort.

Ett statligt fastighetsbolag som bygger den där nya miljonen klimatsmarta bostäder.

Ett statligt elnät som gör att vi kan ställa om elproduktionen och ge alla rättvist pris.

Ett statligt bredbands– och mobilnät som kraftigt kan sänka priserna för medborgarna (du betalar enorma överpriser på de tjänsterna idag).

Ett statligt skolbolag så vi kan få lika och rättvis tillgång till utbildning över hela landet.

Den stora utmaningen är inte att återprivatisera det borgare gett bort.

Det viktiga är att hitta de nya statliga bolagen som ger medborgare mer makt över framtiden.

Vi behöver fler statliga bolag.