När efterfrågan blir oväntat låg, och elpriserna blir låga, stängs fossileldade verk och kärnreaktorer som inte kan betala sina bränslen. Sol-, vind- och vattenelverk utan bränslekostnader drivs vidare. Bioeldade kraftvärmeverk klarar sig ofta genom inkomster från värmeleveranser.
Beroende på vad man sysslar med i livet är denna process plågsam eller njutbar. Men det spelar ingen roll vad man tycker om det: Obevekligt sågar den ekonomiska konjunkturens växlingar ner den destruktiva, gamla elproduktionen.
Skillnaden mellan att förstå de långsiktiga trenderna och att snabbt kunna utnyttja den kortsiktiga konjunkturen är stor. De långsiktiga trenderna är viktigast, men man måste kunna hantera de kortsiktiga möjligheterna också. Det gäller också inom den förnybara energins företag.
Förra veckan rapporterades att Kinas politiska ledning beslutat minska stödet till installationer av solel. För alla tillverkare av solceller och solpaneler var detta dramatiska förändringar. Under 2017 stod Kina för ungefär hälften av värdens totala installationer och Kina installerade ungefär lika mycket solceller på ett år som USA, Japan eller Tyskland totalt installerat på 30 år.
Nyhetsbyråer och tidningar beskrev det som ett hårt slag mot solindustrin.
Men vad blir konsekvenserna egentligen?
För ett par år sedan led tillverkarna av solceller och paneler svårt av överkapacitet och flera förlorade pengar och några gick i konkurs. Kina satsade då på generösa priser på solel vilket skapade den efterfrågan som gjorde att installationerna åter blev stora, priserna på solceller hölls uppe och tillverkarna kunde tjäna pengar igen. Då byggde de nya fabriker.
Minskat stöd i Kina betyder nu minskad efterfrågan och att priserna på solceller och paneler faller. Då blir solel mer lönsamt i resten av världen, och efterfrågan kommer att öka där. Det är härligt för Indien där kolkonsumtionen fortfarande ökar men man hoppas bygga en TW solel till år 2030. Det redan billigare är kolel. Billigare paneler gör vinsten större.
Vad är en TW? Det är 2,5 gånger mer solel än det totalt finns i världen idag och tillräckligt för att ge mer än hälften av Indiens el år 2030 även om efterfrågan ökar så snabbt som man hoppas.
Det vi ser i solenergiindustrin är också en konjunkturdriven utveckling. När efterfrågan på solceller är hög byggs nya solcellsfabriker. När efterfrågan faller sjunker priserna och det installeras mer. Branschen rusar framåt som en galopperande häst. Ibland är det bakbenen, fabrikerna, som tar kliv framåt. I nästa steg är det installationerna som ökar. Fattar man galoppen, och ser hur priserna blir allt lägre, är det lätt att förstå att fossil energi och kärnkraftverk inte kommer att klara sig i den framtida konkurrensen.
För alla framtida generationer, och de flesta i dagens värld är denna utveckling fin. Det är inte bara så att man kan undgå snabba klimatförändringar, reaktorhaverier och smygande kärnvapenspridning. Sol och vind gör decentraliserad och demokratiskt kontrollerad elproduktion möjlig.
Men det finns de som försöker stoppa utvecklingen. Donald Trump är stolt över att han diggar kol. När det inte räcker att ta bort stöd till förnybar energi och miljökrav på fossil energi tillgriper han i desperation en möjlighet att hänvisa till USA:s militära säkerhet för att tvinga elkonsumenterna att betala för dyrare kol- och reaktorel. Ännu vet vi inte om han kommer att lyckas. Till och med ägarna och kraftverken tycker det är pinsamt.
För det är svårt att hindra den goda utvecklingen inom energiområdet. Trumps desperation kommer ur det faktum att den fossila elproduktionen i USA sedan 2010 har minskat med mer än en tredjedel, 368 TWh. Bara 2017 minskade den med 136 TWh jämfört med 2016. Kolet har minskat med 640 TWh sedan 2010 medan el från fossil gas under några år ökade. Men 2017 minskade både gas och kol. Användningen av fossila bränslen för elproduktion är nu den lägsta sedan 1994.
Den förnybara elproduktionen är större än någonsin i USA. Den har ökat med 260 TWh sedan 2010, och senaste året med 86 TWh. Då har man ändå inte räknat in solceller på hustak. Dessa bidrog i stället till att den redovisade elkonsumtionen minskade med drygt 60 TWh.
Alla de som länge kämpat för ett hållbart energisystem kan känna sig säkra på att vinna. Men det betyder inte att det går tillräckligt snabbt för att undvika dramatiska klimatförändringar eller ytterligare reaktorhaverier. Militärer som vill ha kärnvapen och ägare och fossila resurser och gamla kraftverk har inte kapitulerat.
Därför måste man fortsätta anstränga sig. Det behövs aktiva i politiken och i industrin. Det behövs aktiva konsumenter och väljare. Men det är lättare när man vet att man kommer att vinna.
