Augusti börjar närma sig sitt slut och de flesta Uppsalabor är nog tillbaka från sina semestrar. Kanske tog de fem veckors semester, kanske tog de tre eller bara två och sparade resten till hösten. Rätten till fem veckors betald semester infördes 1978 men redan 1938 kom den första semesterlagen med rätt för Sveriges arbetstagare till två veckors semester per år. Det här är något vi tar för givet, något inte alla arbetstagare i världen kan göra. I vart fall inte i USA där arbetstagare inte har någon lagstadgad rätt till betald semester.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I sin nya dokumentär, Where to Invade Next invaderar den amerikanske filmskaparen Michael Moore andra länder, inte i syfte att säkra olja åt USA utan i jakt på idéer han kan ta med tillbaka till USA. USA har förlorat så många krig, det senaste i Irak så nu låter man Moore resa den amerikanska flaggan i andra länder.
Moore börjar sitt krig med att invadera Italien, där han tappar hakan över att italienarna har upp till 8 veckors betald ledighet under året och att de får semesterlön. Han fortsätter sedan till Frankrike, där han förvånas över att elever i franska skolor har lika bra mat som lyxiga restauranger i USA. Fyrarätters skolmat med en lektion i vett och etikett som en del i elevernas uppfostran och inte kostar allt detta så mycket mer i skatt än vad man betalar i USA. I Finland får han veta att hemligheten till deras framgångar i studieresultat är så enkel som läxfrihet för eleverna och en omtanke om deras personliga utveckling och lycka. I Slovenien träffar han andra amerikaner som har kommit dit för att studera på universitet eftersom det är avgiftsfritt för alla. I Tyskland är man så mån om sina arbetstagare att läkare kan ordinera tre veckors spavistelse för arbetstagare så snart de är stressade. Man värdesätter deras åsikter så mycket att 50 procent av styrelseledamöterna i bolagen utses av arbetstagarna. Han tittar oförstående på några fabriksarbetstagare som sitter och har rast och inte ser särskilt stressade ut och undrar hur det kan komma sig. De får betalt för en 40-timmarsvecka men arbetar de facto endast 35 timmar och det är dessutom förbjudet för chefer att kontakta sina anställda efter arbetstid. Moore konstaterar förtvivlat att dessa länder trots bättre villkor för arbetstagarna inte är mindre produktiva än USA, där arbetstagare har tur om de har en 60 timmars arbetsvecka eller endast ett jobb.
Han besöker Portugal, Norge och Tunisien och tar med sig idéer därifrån och avslutar sin resa på Island, där den första kvinnliga presidenten i världen berättar för honom att världens räddning ligger hos kvinnorna. Han får också veta att på Island finns krav på att minst 40 procent av ledamöterna i bolagsstyrelser ska vara antingen män eller kvinnor. Till min förvåning hoppar han över Sverige!
Michael Moore kritiseras ibland för att vara överdriven i sin kritik av USA:s avigsidor men det är svårt att inte känna sympati för hans strävan att få USA att sluta invadera andra länder i jakten på olja och i stället få makthavarna att arbeta för ökad välfärd, bättre arbets- och studievillkor och mer jämställdhet, helt enkelt skapa lyckligare amerikaner. Kanske kommer han att till och med att övertyga en del amerikaner om att det finns mycket gott att hämta hem utan att spilla blod.
En kvinna som Moore träffar i Tunisien talar om för honom att eftersom amerikaner tillhör ett av de mäktigaste länderna har de slutat att vara nyfikna. De besöker inte andra kulturer och vill inte studera dem. Vi svenskar tillhör kanske inte världens mäktigaste land men vi förlitar oss ofta på att vi är bäst eller bland de bästa på arbets- och studievillkor och jämställdhet. Kanske så till den grad att vi inte kämpar lika hårt för det som skulle kunna bli bättre. Det var snart 40 år sedan rätten till fem veckors semester infördes. Vidare var det över 40 år sedan 40-timmarsveckan infördes.
För att inte tala om de skolreformer och studieavgiftsreformer som infördes under alliansregeringen och som innebar ett steg bakåt snarare än framåt.
Visserligen har facken i vissa fall lyckats förhandla bättre villkor för sina medlemmar, men vi har en del kvar att göra för att bli ett samhälle där människor upplever balans mellan arbete/studier och fritid och mår bra. Enligt statistik från Försäkringskassan är stress den vanligaste orsaken till sjukskrivning och dessa siffror har ökat de senaste åren. Svenska arbetstagare, studenter och även elever upplever stress och psykisk ohälsa som hinder för att lyckas i sina studier och arbeten.
Så kanske bör vi sluta nöja oss med vad vi åstadkom för över 40 år sedan och göra som herr Moore, ta vår flagga och invadera våra grannländer och beslagta deras goda idéer för bättre arbets- och studievillkor och ökad jämställdhet. Nog för att vi är bra på dessa områden men vi kan bli bättre!
