Så läggs en röd dagstidning ner igen till ljudet av krokodiltårar från liberala tidningskoncerner och ett överlägset hummande från Schibsteds Jan Helin om att man inte förstått det nya digitala medielandskapet. Det brukar heta så numera. Medielandskapet.
Förr i världen hette det borgerlig mediedominans. Eller mediemonopol.
När Dagbladet nu läggs ner är det inte på grund av teknikens utveckling, nya landskap eller redaktionens antal, Las, fackliga konflikter eller någon annan av dessa fördummande ursäkter som borgerliga ägare brukar använda.
Utan det är för att Sundsvalls tidnings ägare, Mittmedia, tjänar mer på att bli av med den andra rösten. Som ägare påstår man att tidningen rabatterat ihjäl sig men det är ju ägaren som rabatterat ihjäl den i så fall. Och som parallellt startat en gratistidning som gör det ännu svårare för den mindre rösten att finansiera sig.
Mittmedia styr ”medielandskapet” i Sundsvall, det är ett demokratiskt problem i första hand, inte ett ekonomiskt.
För givetvis kan en tidning med 7 000 prenumeranter gå runt. Men den kan aldrig ge de vinster som ägarna vill ha.
Men är det verkligen meningen med tidningar?
Ge maximal vinst till ägarna?
Det här är en upprepad händelse. Först slås den dominerande liberala tidningen ihop med de S-märkta ägarmässigt, sedan redaktionellt (man börjar oftast med sporten som av någon anledning inte anses vara värd att bevaka ur olika perspektiv) och tillslut försvinner den ena titeln. I Sundsvall får den politiske S-redaktören nu skriva en krönika i den liberala tidningen varje dag.
Men demokrati handlar inte om enstaka artiklar eller kolumner. Det handlar om olika berättelser om vad som är viktigt i politiken och vår vardag. Det är andra berättelser om det som kallas ”nyheter”, andra val, andra debatter.
Det är inte så att den ena är rätt och den andra är fel, det är olika intressen som skapar olika berättelser. Och därmed i bästa fall formar en annan politik.
För om den rödgröna majoriteten i staden bara möter kritiska röster från höger kommer politiken anpassas efter den opinion som skapas och när inget annat hörs än borgerliga perspektiv så blir det tillslut den verklighet som ”alla” vet ska gälla.
Det är inte en slump att S-styrda kommuner runt landet med enbart borgerliga medieröster i området också har svårare att forma en offensiv jämlikhetspolitik, lokalpolitiken söker oftast konsensus och slutresultatet blir gärna en rödblå samregering eftersom det blir lugnare så.
Den våta filten lägger sig över oss.
För en arbetarrörelse som ser politik som ett förvaltande av läget, inte en förändring av ojämlikheten, och som ser media som något störande är oberoende röster ”inifrån” ibland mer hotande än borgerliga röster. Att arbetarrörelsen tappat sina tidningsröster, en efter en, handlar inte bara om borgerliga koncerners monopolism, det handlar också om ointresse från arbetarrörelsens ledningar, lokalt och nationellt.
Gissa hur många ”medieutredningar” jag blivit inbjuden till.
Gissa hur många bortkastade timmar det varit.
Så vad kan man göra? Dagens ETC visar att det går att skapa andra nyhetskanaler i Sverige. Dagens ETC är dagstidningen. Men det finns även ett nyhetsmagasin på helgen samt fem lokala ETC-tidningar. Att det aldrig uppmärksammas av borgerliga medier är en självklarhet, men kollar man alla ETC-tidningarnas gemensamma Orvesto- och TS-siffror så ser man hundratusentals och inte tusentals läsare!
Går det då att skapa en fri rödgrön röst i Sundsvall?
Jodå. Så här: Vi vänder oss nu till alla läsare – det brukar vi göra – och söker förhandsprenumeranter på ETC Sundsvall. När vi får vi in 700 stycken som förhandsprenumererar för 570 kronor så kör vi igång. Det vill säga: bygger en redaktion för en oberoende Sundsvalls-tidning och utökar samtidigt Dagens ETC:s bevakning av Medelpad (liksom vi idag har journalister i Malmö, Göteborg och Örebro).
Tidningen ETC Sundsvall kan då komma ut varje fredag. Till att börja med.
För att klara detta behöver vi läsarlån på två miljoner kronor. Då är utgivningen säkrad i väntan på det presstöd som kan komma först efter nio månader. Lånen återbetalas sedan under två år.
Vi har gjort detta några gånger nu. Vi vet att det går – det är inte lätt (vi har även misslyckats hålla liv i gamla S-märkta titlar) – och jag tror vi lärt att det som avgör är inte kopplingar till det som varit, utan en stark oberoende läsekrets som hjälper oss göra levande tidningar som når ut utanför de mest politiskt intresserade.
ETC Sundsvall måste bli en helt ny tidning, något staden ännu aldrig sett, skapad av en ung redaktion som vill berätta om staden på ett nytt sätt.
Vill du se en oberoende rödgrön röst i Sundsvall? Agera nu.
Politik handlar inte om att tycka att något borde göras.
Politik handlar om att göra det.