Över hela världen pågår en rörelse: medborgarna stämmer staten. 

Det är inte de rika och mäktiga som gör det. I Pakistan var det en ensam bonde som fått sina skördar förstörda. I Colombia var det 25 barn uppvuxna med skogsskövlingen i Amazonas. I Schweiz ett gäng kvinnliga pensionärer, “KlimaSeniorinnen”. 

I Sverige är det ungdomarna i Aurora som bär facklan. Målet? Att stämma svenska staten för bristande klimatpolitik. 

Världen är nu på väg mot fyra graders uppvärmning – vilket allvarligt kan skada livsförutsättningarna på planeten. I klartext: Människor kan dö, ekosystem förstöras. Eller, så här: det sker redan. Vi har redan låtit det hända.

Det gör att klimatförändringarna även är en juridisk fråga. Man kan inte med ena handen skriva under Europakonventionen och dess skrivningar om rätt till liv och med andra handen släppa ut så mycket koldioxid att människors liv hotas. 

I flera europeiska länder har aktivisterna fått rätt mot staten i liknande stämningar, med hänvisningar till artiklar i grundlagar och Europakonventionen. När klimatdomen mot Schweiz föll sa Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, att domslutet läxar upp den svenska regeringen. 

Och förra veckan nåddes ungdomarna i Aurora av ett efterlängtat besked: målet får prövningstillstånd i Högsta domstolen. 

Dagens ETC:s ledarsida står helhjärtat bakom Auroras stämning, precis som vi stöttar fredliga klimataktivister som, med all rätt, uttrycker sin besvikelse över den usla klimatpolitiken. Vi hoppas på en vinst i domstolen. Men om det i stället blir förlust är vi redo att gripa in. För att försöka igen.

Det finns de som menar att det är juridiskt fel att låta klimatpolitiken avgöras i domstol. Men det är en felaktig syn. Domstolarna bestämmer inte vilken klimatpolitik som ska föras. Den ska däremot se till att politikerna upprätthåller de lagar de själva har stiftat och de konventioner de själva har undertecknat. 

Sammanfattningsvis: att det faktiskt blir kännbart om man bryter mot lagar som ska skydda klimatet och framtida generationer.

Om rätten till liv i Europakonventionen inte kan prövas när människor dör av klimatförändringar – då är Europakonventionen bara en papperstiger. Något vi tar fram vid högtidliga tillfällen men som i praktiken inte betyder något alls.

Detsamma gäller förstås det grundlagsstadgade ansvaret för framtida generationer, den svenska klimatlagen och det Parisavtal en enig svensk riksdag står bakom. 

Vi straffar exempelvis den ansvariga för en byggarbetsplats, om arbetsplatsens utformats så den utgör en risk för människors hälsa. Det vore därför absurt att det var fritt fram att släppa ut tusentals ton koldioxid i atmosfären, när vi vet att detta äventyrar människors liv.

Det innebär inte att domstolen ska bestämma i detalj hur den svenska klimatpolitiken ska se ut. Det finns ett omfattande utrymme, en så kallad "margin of appreciation”. Det betyder inte heller att Sverige är det enda landet som ska ta ansvar. 

Men när ett land som har goda förutsättningar att ställa om i stället ökar utsläppen blir juridiken en nödvändig arena att spela på. För oss råder inga tvivel: när klimatpolitiken misslyckas med att skydda mänskliga rättigheter och framtida generationers hälsa har en gräns passerats – även juridiskt. Det är också det som domstolar kommit fram till i Schweiz, Tyskland och Nederländerna. 

Aurorafallet lär bli en utdragen historia. Men när domen faller hoppas vi att den får Aurora att fira. Fram till dess ska vi stötta dem, och fortsätta att opinionsbilda för en bättre klimatpolitik. 

Och om det inte blir något firande när domstolen sagt sitt, då plockar vi upp tråden och försöker igen. Någon ska stämma staten för klimatpolitiken. Blir det inte Aurora blir det kanske vi. Och ni. Alla tillsammans.

Stäm staten med oss!

Om Aurora misslyckas är vi beredda. Stäm staten med oss! 

Ju fler vi är som är beredda att stå upp för klimatet även i domstolar, desto bättre.

Skriv på vår namninsamling HÄR!