Europas ekonomi står stilla. Svensk ekonomi påverkas snabbt men Magdalena Anderssons första budget bygger på att Sverige ska vara ett undantag. Exporten ska dra igång tillväxt samtidigt som svensken ska handla lite mer. Budgeten som presenteras innehåller förbättringar för de som har drabbats hårdast av alliansens politik, men det finns ingen förändring vad gäller den stora ekonomin. Inga stimulanser.
Det som händer ska hända av sig själv.
Och nej, det kommer inte att fungera.
Andersson säger till oss att ladorna är tomma och att regeringen måste hålla i de få slantar som finns kvar efter Anders Borgs skattesänkningar. Sveriges överskottsmål ska återkomma om några år, Anderssons politik handlar om att statens ska spara, inte satsa.
Det här är en felaktig bild av svensk ekonomi. Vi har ett stort offentligt nettoöverskott finansiellt, vi närmar oss 1 000 miljarder i ”ladorna” och det är tvärtom dags för stora offentliga investeringar för att skapa en vettig omställning och tillväxt.
Det här vet de borgerliga ekonomerna. Dagens Nyheters chefredaktör skrev i söndags om att åtstramningens tid är över, nu måste riksbankens usla politik korrigeras, räntan sänkas och dessutom måste staten låna – eftersom det inte kostar något – för att öka farten i ekonomin.
Det är rätt.
När vi har en ränta nära noll kostar det nämligen inget för staten att investera. 100 nya miljarder till tåg och kollektivtrafik i år skulle betala sig själv genom minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter. Staten behöver inte ens låna av det privata finanskapitalet, tvärtom, den offentliga sektorn kan låna av sig själv för allt det vi vill göra politiskt idag.
Borg visste att överskotten fanns, det var därför han valde stora skattesänkningar. Det ökade inte sysselsättningen. Men underskotten i budgeterna de sista alliansåren är mindre än offentliga sektorns ökade tillgångar i fonder, företag och pengar. När regeringen nu stoppar skattesänkningar och rentav höjer skatterna lite så finns ännu större utrymme.
Åtstramningens tid är över – men inte åtstramningspolitiken.
De borgerliga ekonomernas frustration är uppenbar. Varför sparar staterna när ekonomin står still? Vi har inte en ”konjunktursvacka” i Europa, vi har negativ ekonomi. Det enda som ökar är bostadspriser och spekulation. (När alltför mycket privata pengar inte används till investeringar måste man ju göra något av dem.)
Samma ekonomer som tidigare ropat på sparpolitik för att minska den offentliga sektorns expansion, står nu inför en allt sämre ekonomi därför att utan offentlig expansion växer inte ekonomin.
De hade fel, dessa åtstramningsnissar. Och de suckar uppgivet när Stefan Löfven åker till Tyskland och stöder Angela Merkels förstörande sparpolitik. Löfven tror att privat sektor ska dra igång ekonomin. Inte offentlig.
Varför borde regeringen satsa rejält idag? Om staten lånar några hundra miljarder betalar det sig själv med lite tillväxt. Räntan är 1,2 procent på tioåriga statslån idag! Eller för att vara ännu mer konkret: avkastningen på en så enkel sak som solceller är minst 5 procent idag (för privatpersoner är det 10 procent). Avkastningen på elektrifierade vägar enorm. Om man skulle räkna avkastning för landet på egenproducerad, förnybar energi till bilar (det vill säga ingen oljeimport) blir ekvationen svindlande. Och jobben många. Enligt IMF betyder en satsad krona idag tre kronor i ökad tilväxt!
Men regeringen vill inte. Man bromsar i uppförsbacken.
Förr motiverades det här med att annars får vi inflation. Men det finns ingen inflation, vi har deflation och det skadar mer än man kan tro. Om pengar stiger i värde av sig själv … varför skulle någon vilja investera?
En av orsakerna till att politiker tror på ett inflations- och skuldspöke är den oberoende Riksbanken. I Sverige har vi en bank som varje år räknat med att nu kommer tillväxten och räntan måste stiga. Tittar man på ett diagram över det blir det skrattretande. Riksbanken har inte haft fel. Den har haft fel, fel, fel, fel, fel, fel …
Kolla diagrammet nedan. Det tjocka strecket är ränteutvecklingen i verkligheten. De små är riksbankens prognoser. År efter år.
Om man alltid har fel kanske man borde inse att verkligheten ändrats.
Vi som kritiserat borgerlig sparpolitik i många år, vi som vill se en växande offentlig sektor och ökat gemensamt ägande, kommer bli besvikna om inte Socialdemokraterna börjar tänka om.
Det är dags att låna för att göra oss rikare.
Staten lånar från sina medborgare för att få fart på den omställning som det stora kapitalet varken vågar eller vill göra.
Motorn i ekonomin är en ökande offentlig sektor.
Dags att sluta vara rädd.
