Spridningen av coronavirus har minskat resande i världen. Konsumtionen av drivmedel har därför minskat, liksom koldioxiutsläpp och luftföroreningar. Många har fått ett friskare och längre liv. 

Men minskat resande har gjort att oljepriserna har fallit. Den 20 mars gick det så långt i USA att de som utvinner olja i USA fick betala ett par kronor per liter för att bli av med oljan. Lagren var fulla. Det pumpades upp mer olja än vad som eldades. Låga priser gör att hundratals oljebolag i USA förväntas gå i konkurs.

En del oroar sig för att låga oljepriser snart ska sätta fart på konsumtionen och koldioxidutsläppen. Men viktigare än dagens låga pris är att ännu färre kommer vilja investera i oljeutvinning när så mycket pengar förlorats. Det leder till högre priser i framtiden. Det kan därför visa sig att oljekonsumtionen i världen aldrig kommer att öka igen.

Men koldioxidutsläppen minskar inte bara i transportsektorn utan också i elproduktionen och vissa länders industrier.

Som elkonsument är det njutbart att elpriserna är låga. I stora delar av världen har efterfrågan på el sjunkit därför att industrier stängt under virusepidemin. I Norden har elpriset sjunkit därför att det är varit en varm vinter, mycket vindel och och mycket vatten. 

Elpriserna konsumenterna njuter av är plågsamt låga för elproducenterna. Låga elpriser är särskilt hemskt om man äger bränsleeldade elverk. Solceller producerar el gratis när solen skiner. Vindelverken kostar inte mer därför att man producerar el när vinden blåser. Har man inte plats att lagra vatten i dammar producerar vattenkraftverken el även om priset är noll öre/kWh Så länge elpriset ligger över noll för man intäkter. Men för termiska elverk gör kostnaden för bränslet att man helt slutar producera när elpriset inte längre täcker den kostnaden. Då förlorar man alla intäkter. 

I Kina, där restriktionerna fick konsekvenser redan under de första månaderna i år, minskade elkonsumtionen med 115 TWh första kvartalet 2020 jämfört med 2019. Fossileldad elproduktion minskade med 105 TWh medan sol- och vindel ökade och man fyllde på vattenmagasinen genom att minska vattenkraftproduktionen med 21 TWh.

I Sverige har det sista koleldade elverket, Värtaverket i Stockholm, äntligen stängt. Övriga fossileldade verk kan inte tjäna pengar vid de elpriser som rått. Priserna är så låga att inte ens kärnreaktorerna går för fullt. I Ringhals stängdes reaktor två för alltid i slutet på 2019 därför att den inte var lönsam att hålla igång. Den äldsta reaktorn, Ringhals 1, ska stängas för alltid i slutet på detta året, men står redan stilla eftersom man inte kan täcka driftkostnaderna med dagens låga priser.

Första kvartalet ökade vindkraften och vattenkraften i Sverige medan kärnkraften samt fossil- och bioel minskade. I Tyskland var utvecklingen dramatisk. Fossilel och kärnkraft minskade och vindkraften ökade så att den gav mer el än all fossilbaserad elproduktion. I februari gav vindkraften till och med mer el än all kärnkraft och fossilel sammantaget.

I hela Europa minskade fossil- och kärnkraft med 20-25 TWh vardera medan vind- och vattenkraftverken ökade produktionen med ungefär 20 TWh var under kvartalet.

Utslagningen i fossilindustrin kommer ha bestående konsekvenser för framtiden. Om ekonomin och efterfrågan på energi ökar igen kommer investeringarna inte att göras i fossil energitillförsel. Det är numera förnybar el som ger billigast ny energi. Sol- och vindel kan byggas ut till en kostnad av 15-30 öre per kWh, fossila elverk eller kärnreaktorer kostar många gånger mer per kWh.

Tack vara att batterier blivit billiga kommer de bilar som köps till allt större del vara elektriska. Eftersom förnybar el är så billig kommer man inte att vilja använda olja, gas eller kol i industrin när man istället kan använda billigare el, direkt eller som vätgas producerad av billig el.

Med storskalig produktion av bränslen från el kan man också använda bränsleproduktionen för att balansera tillgången på vindel.

Man kan se det som att fossilindustrin sågas sönder av konjunktursvängningarna: När priserna är låga är det den resurskonsumerande fossilindustrin som slås ut i konkurrensen. När det är höga priser och energitillförseln ökar är det billig förnybar elproduktionskapacitet som byggs ut. Det kommer att gå i denna riktning.

Coronakrisen har inneburit ett rejält sågtag som skadat fossilindustrin. Sedan kommer investeringar i förnybar energi. Utvecklingen kan bara bromsas av att politiker använder skattepengar för att rädda fossilindustrin. Låt oss se till att undvika sådant slöseri i EU. 

Låt ekonomin istället växa med investeringar i förnybar el, energieffektivisering, infrastuktur och vätgas till industrin.