Första april är enligt tradition en dag att luras på. Men i år fanns det även något annat speciellt med den dagen. Det var årets största klädbytardag, arrangerad på minst 120 platser runt om i landet. Det här med klädbytardag har funnits i åtta år och även Danmark och Norge har börjat med det. Naturskyddsföreningen står bakom och gör affischer och material.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vad är en klädbytardag? Man rensar i sin garderob och lägger undan kläder som man inte vill ha, kanske tröttnat på eller som har fel storlek. Alla kläder som man lämnar in ska vara hela och rena. Sedan tar man med dem till klädbytardagen, lämnar in dem och får en lapp för varje plagg, max 10 stycken. Sedan går man runt och ser vad det finns att välja på och tar de plagg som man gillar och lämnar in sina lappar. Bytt, bytt! Inga pengar alls.
Även i Lindesberg var det klädbyte, på BIIA Linde Redesign på Kungsgatan. Vi fem anordnare, stod och väntade på den förväntade anstormningen. EN gammal kvinna stod i regnet med sina kläder klockan 10 och kom in. Sedan var det lugnt, regnet smattrade utanför, och vi började bli lite oroliga. Men klockan 11, då vällde det in folk och sedan blev det full fart. Vi hann inte sortera, utan hängde upp och lade på borden med väldig fart, och vissa plagg hängde bara några sekunder. Det blev 89 plagg bytta! Nästa år siktar vi på över 100. En del hittade bara ett plagg men de flesta gick hem med flera. En dam blev så glad när hon såg att hennes dotters festklänning hittades av en ung kvinna, som blev jätteglad, och undrade om hon verkligen fick ta den, den var så fin. Det var mycket glädje den dagen! Alla åldrar och flera nationaliteter blandades och pratade.
När man tänker efter, så är det precis det här som världen behöver: i stället för att bara köpa nytt hela tiden, så går kläderna minst ett varv till, så många kan ha nytta av dem. Varför bara kläder egentligen? Skolorna har ibland bytardagar med sportartiklar och vinterkläder, det är väldigt bra. Och varför bara en dag? Tänk om någon kunde sätta upp en ”Bytesaffär”, eller en ”Låneaffär”? Fast, om det är byte, så blir det inga pengar, alltså är det inte lönsamt. Men då mäter man bara i pengar. Det här med byte ger ju så mycket annat. Framför allt glädje. Både den som ger och den som tar blir glada. Spel och pussel som jag har tröttnat på kan andra få glädjas åt. Verktyg som jag inte behöver, kanske andra behöver. Men med dagens samhälle med lönsamhetskrav, hur skulle en bytes- eller låneverksamhet kunna fungera? Skulle kommunen kunna upplåta lokaler gratis? Kan Arbetsförmedlingen stå bakom och stötta? För det behövs några som organiserar upp en verksamhet och jobbar i den. Och det tar tid att folk känner till den.
Jag har varit inne på de här tankarna förut, de vill liksom inte lämna mig ifred. Tankarna vill bli verklighet. Är samhället moget för en sådan förändring, bort från konsumtion? Ett litet steg mot omställning till ett långsiktigt uthålligt samhälle.
