Det är en depimerande skev fördelning i vårt samhälle, mellan dem som utövar makt och kontroll, och dem som tenderar att bli föremål för densamma.
Att andelen utlandsfödda inom rättsväsendet är så låg som 3–4 procent är inte så förvånande som det är deprimerande. Det synliggör den skeva fördelningen i vårt samhälle, mellan dem som utövar makt och kontroll, och dem som tenderar att bli föremål för densamma. De som tidigt lär sig att definiera sig själva som misstänkta, som problem som ska lösas. En skulle kunna argumentera för att bristen på utlandsfödda per automatik inte borde leda till att rättsväsendets företrädare frångår sitt ansvar om likabehandling, men forskningen har sedan länge visat på hur alla de olika instanserna inom rättsväsendet diskriminerar etniska minoriteter, vilket gör de här siffrorna desto mer allvarliga och faktiskt påvisar ett rättssäkerhetsproblem.
För om något är ännu allvarligare än att vissa grupper får relatera till sig själva som samhällsproblem, så är det att vissa andra får relatera till sig själva som oproblematiska och dessutom som lösningen på problemet. De mest synliga exemplen på det brukar visa sig inom polisen, som dessutom har ett våldsmonopol och ett uppdrag att bekämpa de så kallade problemen, eller ”buset”, som de själva brukar kalla det. Polisen, liksom resten av rättsväsendet, har en i grunden problematisk inställning till inte minst rasifierade människor från vissa samhällsgrupper, vilket till stor del just beror på att de själva fortfarande är en rätt homogen grupp med 96.1% svenskfödda i kåren och länge haft problem med rasism inom hela polismyndigheten.
Konsekvensen i situationer som till exempel Husbyhändelserna, är att polisen har en skyldighet att utföra det uppdrag som de alltså är direkt olämpliga att utföra på grund av de inte visat sig kunna behandla alla lika inför lagen. Det bidrar till ytterligare motsättningar mellan dem och de misstänkliggjorda, kontrollerade grupperna, som gör uppror mot inte bara polisen utan en hel samhällsstruktur.
Att i en rättsstat ha ett rättsväsende som representerar den befolkningen som de hjälper, kontrollerar, lagför och dömer, är en av flera viktiga åtgärder för att bryta upp den samhällsstrukturen.