BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Nu har man skrivit en motion till S-kongressen med krav på att den förändrade politiken ska omprövas. Även andra arbetarekommuner, S-föreningar och sidoorganisationer har skrivit motioner och inlägg i samma anda. Förra justitieministern Thomas Bodström sade detta i SVT: ”En åttaårig pojke får inte träffa sin mamma och pappa efter beslutet av ett parti som har solidaritet som sitt honnörsord, det hänger inte ihop.”

Visst kom det många asylsökande i fjol, nära 163 000. Men bilden av ett land som var nära att duka under av de oerhörda påfrestningarna stämmer inte. Pensionen och barnbidraget fortsatte att komma, de offentliga investeringarna ökade och i stället kom arbetskraftsbrist att bli ett växande problem. Det såldes många nya bilar och företagens bokslut visade att det var härliga tider. För Migrationsverket och vissa enskilda kommuner var det förstås en jobbig tid men inte för Sverige som helhet.

Om det är 1 000 personer i en lokal och det kommer 16 till så spelar det inte någon avgörande roll. Det var proportionerna i Sverige 2015. De 16 var alltså de asylsökande.

Under den tid som har förflutit sedan den fina manifestationen på Medborgarplatsen i Stockholm har det skett en förskjutning i debatten. Då talade man framför allt om de våldsutsatta människorna som behövde få all hjälp. Nu talas det mer om svårigheterna för många av mottagarländerna, några av dem i topp på planetens rikedomsliga. I denna perspektivförskjutning är det lätt att uttryck som solidaritet försvinner.

En del påpekade i fjol att Sverige är i skriande behov av fler människor i arbetsför ålder. Den demografiska kurvan visar ju att allt färre ska försörja allt fler. En mer generös och human asylpolitik ger dessutom positiva ekonomiska effekter.

De stora striderna uteblir i regel på de socialdemokratiska kongresserna. I osäkra lägen, där partistyrelsens föredragande känner av motvinden i ansiktet, kommer förslaget om hänskjutning till redaktionsutskottet. I denna stryk- och mangelbod ska man finna de genialiska kompromisserna som gör alla till segrare. Risken är bara att politiken förlorar i tydlighet när det till varje pris gäller att visa en enad front.

Jag hoppas att kraven från Sundsvalls arbetarekommun ska vinna framgång. Det är viktigt, inte bara för de asylsökande utan även för den rörelse som sedan 1889 har haft solidaritet som en ledstjärna i verksamheten. 

Gott Nytt år!