Tanvir Mansur: Bombningar fortsätter efter skalvet i Myanmar

En man som bor i Mandalay i Myanmar ber om hjälp för att begrava sin 70-åriga mamma och sina två döttrar som ligger under spillrorna av sitt lägenhetshus. Men så får han ett videoklipp på telefonen. Ena dottern filmar under rasmassorna. De lever, även om deras farmor är skadad. Så hjälparbetare hamrar genom väggarna och ger dem vatten. Till slut lyckas de dra upp familjen ur den fallna byggnaden.

Det är den största jordbävningen i Myanmar på hundra år. Vid lunchtid den 28 mars skakar landet av ett skalv som når 7,7 på Richterskalan. Det är lika högt på skalan som jordbävningen som drabbade Turkiet och Syrien 2023.

Byggnader faller sönder, människor fastnar under husspillrorna. Vägar, broar och elledningar är förstörda. Jordbävningen drabbar sjukhus, vårdcentraler och vattenförsörjning. De sjukhus som står kvar är överbelastade.

Epicentrum för skalvet är runt de centrala städerna Mandalay och Sagaing. Stora delar av städerna är i ruiner.

Sen kommer efterskalven. Bara tolv minuter senare går det första efterskalvet upp till 6,4 på Richterskalan. Det når till och med Bangkok, hundra mil bort, där höghus kollapsar ner i stora rökmoln som ser ut som explosioner.

Efterskalv för sådana här jordbävningar kan fortsätta i veckor eller månader.

Den styrande militärjuntan tillåter inte utländska journalister att komma in i landet.

Mer än 3 400 människor dör i jordbävningen i Myanmar.

Hjälparbetare borrar genom mark för att nå människor som är fängslade under rasmassorna.

Varje minut räknas. De första hjälpinsatserna kommer från Kina, Indien och de närliggande länderna. En vecka senare kommer EU:s nödinsatser också fram.

Det går inte riktigt att ta in omfattningen av skadorna än. Förödelsen är enorm. Den styrande militärjuntan tillåter inte utländska journalister att komma in i landet.

Redan innan skalven befinner sig landet i en humanitär katastrof. 3,5 miljoner människor är på internflykt enligt FN. 20 miljoner människor är sedan tidigare i behov av humanitärt stöd.

World Food Programme är på plats i Sagaing och delar ut mat. Deras kommunikationschef Melissa Hein säger i ett pressmeddelande:

”Det här är ett område som redan lider av kronisk fattigdom, en pågående konflikt och regelbunden förflyttning. Majoriteten av tvångsförflyttningen de senaste fyra åren har varit i just Sagaing, där 1,2 miljoner människor redan var på flykt.”

Direkt efter jordbävningarna fortsätter militären attackera den egna befolkningen.

Efter att militärjuntan tar över makten i Myanmar i en blodig kupp 2021 blir situationen för invånarna förvärrad. Runt om i landet finns väpnade etniska grupper och folkliga försvarsstyrkor som strider mot militären.

Det är samma militärjunta som utför folkmordet på rohingyerna 2016. En miljon rohingyer är på flykt från Myanmar och bor i läger i Bangladesh.

Mellan 2016 och 2021 har landet en samarbetsregering mellan juntan och fredspristagaren Aung San Suu Kyis parti NLD. Det blir ingen demokrati då heller. Och nu sitter Suu Kyi i husarrest igen och militärdiktaturen är återställd.

Direkt efter jordbävningarna fortsätter militären att attackera den egna befolkningen. Enligt FN sker 61 bombningar efter jordskalven, och 16 bombningar efter vapenvilan med skuggregeringen NUG.

55 miljoner människor bor i Myanmar. Landet har ett enormt behov av hjälpinsatser nu. Men också för ett stopp på militärjuntans attacker. Nu när ögonen är på Myanmar igen, efter den här enorma katastrofen, behöver omvärlden ge dem stöd. Inte bara för att överleva jordbävningen, utan för att få fred igen.