Sedan högeralliansen i allmänna val på pappret förlorat detta val blir det alltmer uppenbart var makten egentligen ligger. Genom att privatisera, sälja ut och toksänka skatter slöt alliansen en pakt med näringsliv och marknad, som gör att ”deras” ideologi fortsätter att styra Sverige med de av storföretag ägda mediekonglomeraten som frontkrigare.

Efter valet har de borgerligt dominerade medierna, imiterade av public service, satt igång en totalkampanj mot den rödgröna regeringen. Jag har aldrig sett det så tydligt. Stormedierna anser att råkapitalism och högerpolitik numera (äntligen) är det normala samhällssystemet och gestaltar alla andra, även folkvalda idébärare, som dissidenter, oliktänkande.

Fri journalistik?

Ta itu med vinsterna i välfärden, som en majoritet av folket vill? HU, vänstervridet och farligt!

Stoppa och återigen utreda det gigantiska motorvägsbygget ”Förbifart Stockholm”? Skandal!

Lägga ner Bromma flygplats? Skandal igen. DN lyckas göra en enkät med ”vanligt folk” där alla är emot nedläggningen.

Försöka stoppa förstörelsen av Slussen? Utreda kostnaderna igen. Upprörda moderater citeras.

Fritt inträde till statliga muséer? ”Kritik mot beslutet om fritt inträde på muséer” trumpetar DN:s rubrik.

Erkänna Palestina som stat? Avfärdat som dålig, vänstervriden eller farlig utrikespolitik. Detta trots att Storbritanniens högerdominerade parlament i en rådgivande omröstning röstat om saken med resultatet att 274 röstade för att erkänna Palestina som stat och endast 12 emot. Vänstervridna? Anti-semiter?

Vartenda ett av dessa rödgröna förslag finner till exempel jag utmärkta. Men trots att jag vet att jag har miljontals meningsfränder möter jag ingen balanserad rapportering om den nya politiken i stormedierna; istället en störtskur av avfärdanden och högervinklingar. Jag fortsätter att tjata om detta därför att 99 procent av folket endast tar del av politiken genom medierna, de flesta genom stormedierna. 

Världen är – på allvar – på väg mot avgrunden. Alla vet det innerst inne. MP och V fick tillräckligt många röster för att påverka Socialdemokraterna. Mycket av den föreslagna politiken är till för att visa att det är allvar nu: att vi måste möta klimathotet med politisk aktion, att vi måste medvetandegöra oss och inte längre blunda. Varvid den samfällda borgerliga pressen agerar som klimatförnekare. På uppdrag av vem? Varför vill de borgerliga medierna bädda in sina läsare i falsk tilltro, som går ut på att vi kan fortsätta leva som förut? Och påstå att varje steg mot att avveckla vår nuvarande, dåraktiga och dödsbringande livsstil är ”skandal”?

En av DN:s få självtänkande kolumnister, vars namn jag inte nämner, för att jag hoppas att hen inte får sparken, beskrev krisen i stormedierna som en skogsbrand – kanske bör de gå under, så att något nytt skapas efter mönstret att skogsbränder kan vara nyttiga för att skapa nytt liv. Som gammal murvel är jag kluven, men kanske har hen rätt? Om stormedierna inte längre hyllar en balanserad journalistik, utan numera ser sig som högerns och marknadens frontkrigare förtjänar den etablerade mediemakten förmodligen att gå under.

Stormediernas bild av världen är både korrupt och styrd, de väljer vad som får sägas. Jag har ett intressant exempel. Jag skriver inga inlägg till DN, jag vet redan på förhand att de vanemässigt refuseras enligt någon spännande intern lista. Detta utan offerkofta, för mig är det såklart en medalj. Men Susanna Birgerssons ledarartikel den sextonde oktober i DN var bara För Mycket! Hon skrev apropå Mehmet Kaplans deltagande i Ship to Gaza om den ”antisemitism som hela tiden pyst ut från detta projekt”. Jag bad henne exemplifiera denna av henne påstådda antisemitism. Ledarredaktionens Johannes Åman svarade: ”Ledarredaktionen får många fler inlägg än vi kan ta in i tidningen. Framför allt publicerar vi inlägg för att ge möjlighet åt personer som kritiserats på våra sidor att svara. Din text är inte av det slaget. Därför tackar vi nej.”

Om DNs ledarredaktion får ”fler inlägg än vi kan publicera” finns idag internet: där skulle de i önskad, nyskapande och frihetsbehövande journalistik kunna publicera vartenda motinlägg som inte får plats i papperstidningen. Det är det nya! Varför gör de inte det? Gissa!

Dagens ETC bad Birgersson gå i svaromål. Hon svarade:” Att samtliga deltagare (i Ship to Gaza) inte drivs av antisemitism är så självklart att det inte behöver sägas. Jag har inget behov av att bemöta skribenten.”

Om någon skrev om Dagens Nyheter ”den antisemitism, som hela tiden pyst ut från denna tidning” skulle det fälla en mörk skugga över alla som jobbar på DN, varenda en av dem. Om Johannes Åman dessutom vägrades replik och inte ens fick några exempel på DN:s påstådda antisemitism skulle jag tycka det vore totalt, etiskt ohållbart.

När stormedievärlden beskriver sin kris som förödande för demokratin är jag inte längre säker. Kanske är det tvärtom.

Fotnot: Mitt refuserade, korta inlägg till DN finns att läsa här. Dror Feiler, Ann Ighe och Mikael Löfgren refuserades också av DN i samma ämne. Deras inlägg publicerades istället i Aftonbladet.