BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Jag tycker att det är bra att man ser över vinster i välfärden. Vi behöver göra något åt övervinster”, har Jimmie Åkesson sagt.

I dag dömer partiets skolpolitiska talesperson Stefan Jakobsson ut alla sådana formuleringar.

”Om du har barn kan du använda det där programmet (från 2011) att göra papperssvalor av”, säger han till Dagens Industri.

Eleverna, då? Kvalitet? Dåliga skolor ska ”självdö över tid”. Det är den nya, extremt marknadsliberala och privatiseringsfrämjande politiken.

Ingen kan vara förvånad.

Allra minst näringslivets många grenar som ägnar sig åt lobbyism gentemot folkvalda.

Sverigedemokraterna är som lågt hängande frukter. Här är ett parti som har outvecklad politik, som har bristfällig kunskap om stora samhällsfrågor, som egentligen bara bryr sig om ett enda område – migration – och som dessutom agerar vågmästare i riksdagen.

Det finns hur många exempel som helst på hur pinsamt enkelt det har varit för näringslivet, och andra intressegrupper, att styra Sverigedemokraternas ledamöter mot sin egen linje. En finmiddag här, en champagnelunch där. Mer behövs inte för att detta partis representanter, svältfödda på bekräftelse, ska copypasta förslag.

Som när Markus Uvell, Kreabs dåvarande Sverigechef, socialiserade med ledande sverigedemokrater. Enda anledningen att han till sist fick lämna sitt uppdrag var att det här blev offentligt, genom journalistisk granskning och genom att han själv inte följde branschens regel om hemlighetsmakeri. I stället twittrade han lummigt om sina sittningar:

”Är nöjd, glad och eventuellt en liten, liten smula onykter efter middag med den eviga Linus Bylund, vi har fått många viktiga insikter!”

Almega, Bemanningsföretagen, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Attendo, Kreab, Svensk Handel, Nordic Capital (som äger Capio), Vårdföretagarna – alla har de valt att bearbeta Sverigedemokraterna. De stod på kö, vittnar sverigedemokrater. En avgörande drivkraft har varit att övertyga partiet om att motarbeta varje förslag att begränsa vinsterna i välfärden. Det är en framgångsrik kampanj. Sverigedemokraterna har svängt, utan reservationer.

Beskedet kom på landsdagarna, då partistyrelsen ignorerade reservationer från både riksdagsledamöter och medlemmar.

”Spela inte på Vänsterpartiets planhalva i den här frågan, deras analys är fel och substanslös”, sa Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson.

Nej till vinstbegränsning.

Resultatet av skrupelfri lobbyism, resultatet av partiets suktande efter legitimitet.

Skulle sjukvårdsbolaget Capio ha börsnoterats om näringslivet inte uppvaktat Sverigedemokraterna, eller om Sverigedemokraterna haft en genuin politisk ryggrad, om de inte så lekande lätt kunnat användas för att sabotera för rödgröna?

Det är möjligt att identifiera ett antal nyckelpersoner som näringslivet riktat sig till. Särskilt lyhörda har just Linus Bylund och Oscar Sjöstedt varit. Den senare har blivit försedd med rapporter från Näringslivets medieservice – en del av Svenskt Näringsliv – ibland via mejl, ibland via middagar på lyxkrogen Gondolen. Oscar Sjöstedt har haft träffar med Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega (intressegrupp för tjänstesektorn).

”Vi har ett uppdrag från våra medlemmar att göra det bästa möjliga. Vi kan inte tänka bort stora partier i riksdagen bara för att de har en del åsikter vi inte gillar”, sa Ulf Lindberg förra året till Dagens Industri, som på djupet har granskat kontakterna mellan näringslivet och Sverigedemokraterna.

Det är så här näringslivet rationaliserar, så här de försvarar att Sverigedemokraterna ska hanteras som andra partier. Det finns miljarder att tjäna. Tillräckligt många för att bortse från det område som partiet faktiskt bryr sig om. Migration. Där politikens kärna är rasism.

En åsikt som kanske inte gillas, men som konsekvent underordnas lobbyismens nyttovärde. Som nu senast med upphandlingsförfarande, att ställa krav på löner och andra villkor. 600 miljarder kronor på spel. Näringslivet agerade, Sverigedemokraterna svängde – för att sedan exponera politikens pinsamma grumlighet när Jimmie Åkesson försökte debattera med Ardalan Shekarabi (S).

”Sverigedemokraterna är största hotet mot svenska löntagare”, säger civilministern.

Egentligen:

Näringslivet är största hotet mot svenska löntagare.

Sverigedemokraterna är denna aktörs nyttiga idioter.

Om det ändå finns någon gräns för lobbyisterna, har den uppenbarligen ännu inte passerats. Oscar Sjöstedt har nyligen avslöjats med att tycka att det är humor när tyska nazister sparkar på fårkadaver och skränar: ”Judar, judar, judar!” Magstarkt även för den som jagar intäkter genom att kortsluta demokratiska processer? Så vedervärdigt att moral hamnar före miljarder

Faktum är att ingenting kan korrigera näringslivets strategi.

”Nej, det tror jag inte. Det handlar snarare om att tystnad aldrig är en framgångsrik påverkansmetod. Det gäller i alla lägen”, säger Företagarnas vd Günter Mårder till Dagens Industri.

Känner du igen resonemanget?

Från borgerliga ledarsidor, från borgerliga partiledare.