Sponsrade inlägg i sociala medier, över femtio framtagna Youtubeklipp och betalda samarbeten med profiler som barnprogramledaren Nassim Al Fakir och företagaren Isabella Löwengrip. Fysisk reklam i kollektivtrafiken och på stora reklamtavlor. Alektums kampanj Pengapeppen är en kostsam PR-offensiv som ska göra barn till glada konsumenter och små egenföretagare. Alla barn ska nu äntligen lära sig sambandet mellan att anstränga sig på riktigt och att få pengar.
”Du kan börja prata pengar redan när ditt barn är 5–7 år”. På Pengapeppens hemsida kan föräldrar hämta råd som riktar sig till olika åldersgrupper, från 5 till 15 år. De ”sunda värderingar” som barn och föräldrar ska lära sig i de olika grupperna gränsar till satir. Föräldrar som ”inte har lika mycket pengar” får rådet att de tillsammans med sina barn kan ”prioritera vad de pengar som är över efter att alla måsten är betalda ska gå till” (i Alektums värld finns det alltid pengar över). På en av delningsbilderna som riktar sig till barnen står det ”Att ha koll på sin ekonomi är lika viktigt som att borsta tänderna. Du gör väl båda?”. Pengapeppen har också flera inspelade challenges, utmaningar som att ”äta middag och efterrätt på en budget” (215 kronor).
Andra kändisar som lånar ut sig till Alektum är influencerläraren ”Magister Nordström”, Lyxfällans Magdalena Kowalczyk och Magnus Hedberg. I ett av de första kampanjklippen säger Magdalena Kowalczyk att föräldrar borde berätta för sina barn att de kan påverka ”pengahögen” som en familj har.
Det gör barnet genom att ”spara, lägga pengar på högen så att den växer eller tjäna nya pengar”. Om barn vill ha en viss produkt ska du som förälder lugnt säga ”nej, du får önska dig det eller så köper vi till helgen”. Magister Nordström föreslår en övning där barn ska swisha till föräldrar varje gång de tar mellis ur kylen, laddar mobilen, spelar tv-spel eller får skjuts till en träning för att lära sig hur snabbt pengar kan ta slut. Det låter både omständigt att genomföra och ångestfyllt för en fem- eller femtonåring att behöva tänka på.
Barn uppmanas till att tidigt börja jobba mot betalning inom familjen. I klippet ”Så tjänar du pengar” säger Kowalczyk att vuxna måste förklara att en viss mängd pengar hänger ihop med en viss arbetsinsats, för att motivera barnet till att tjäna sina egna pengar. Sen föreslår Kowalczyk att familjen gör en meny där barn får tjugo kronor om de bakar bullar till alla andra, fem kronor om barnet plockar ur diskmaskinen och tio kronor om barnet krattar löv. Barnen ska explicit ”sträva någonstans” och lära sig vägen fram till att kunna köpa ”den där balla grejen man drömmer om”. Varje grej du gör och alla relationer får ett monetärt värde; precis allt går att prissätta.
Kowalczyk säger att föräldrar borde fundera på att betala ränta till
sina barn om de sparar, att ”strössla lite” med en extra insättning för att lära yngre barn att pengar kan växa. Syftet är att skapa en ”motivation och lust” för hur arbete skapar ”pengar och konsumtionskraft genom faktisk ansträngning”. Klippet riktar sig till föräldrar med barn som är mellan 5-8 år. Har de aldrig någonsin träffat en fattig förälder? Eller verkliga människor?
Det naiva medelklassperspektivet är kvävande. När Pengapeppen ska förklara inkomstskillnader för de unga tittarna säger programledaren att mammor och pappor har gått i olika skolor efter vad de tycker är roligast att göra. Det ger då olika jobb med olika inkom- ster, och olika stora pengahögar. Pengahögarna leder i sin tur till att familjer värderar olika, där vissa vill ”åka på härliga semestrar” och andra vill köpa ”jättefina saker”. I Pengapeppens värld finns inte arbetslöshet, medelinkomst, sociala faktorer, sjukdom, utbildning eller tur och otur.
Kommunikations- och marknadsdirektören på Alektum Moa Tyborn säger att Pengapeppen handlar om att tidigt påverka framtida generationers ekonomiska kunskap, värderingar och vanor i en mer hållbar riktning. Ironiskt nog slängdes Alektum ut ur Finland år 2019 för att vid flera tillfällen ha brutit mot god inkassosed och lagen, och 2012 skickade bolaget inkassokrav till minderåriga som inte hade betalat för skolfoton.
Hetsen sprider propagandabilden att inkomstnivåer framför allt handlar om val, och leder i värsta fall till att fler vill eller känner sig tvingade till att låna för ren konsumtion. Men det är inte ett val att vara en fattig familj, och barn ska inte behöva tänka på hur mycket pengar de borde tjäna.
Alektum har ändå en poäng i att bildning och kunskap är viktigt. Vi är skyldiga att utbilda barn och unga om att evig tillväxt är en lögn, att den globala nordens konsumtion och levnadssätt hotar klimatet och att inkassoföretag helt saknar existensberättigande.
